Folkhälsomyndigheten har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor. Folkhälsomyndighetens uppdrag är bland annat att främja en god och jämlik hälsa samt förebygga sjukdomar och skador. En viktig uppgift är att ta fram och sprida vetenskapligt grundad kunskap som främjar hälsa och förebygger sjukdomar och skador. I samverkan med andra aktörer tar Folkhälsomyndigheten fram kunskapsunderlag. 2017 höll Folkhälsomyndigheten en seminarieserie om fukt och mikroorganismer i inomhusmiljöer. Länkar till de olika föreläsningarna följer löpande i texten, men vill du inte ägna en heldag åt att se hela föreläsningen, har vi sammanfattat det viktigaste i den här artikeln.   

Fukt och mikroorganismer i inomhusmiljöer

Mögelsvampar finns överallt och vi andas in tusentals sporer varje dag. Det finns en normalflora både inne och ute, mängden sporer varierar dock lite över olika årstider. I slutet på sommaren och början på hösten frodas mögelsvamparna, då växter bryts ner. Det är helt normalt och skapar inte ohälsa.

I inomhusmiljön kan man stöta på många olika mikroorganismer, som till exempel bakterier, streptomyces (luktar jordkällare), amöba, kvalster, rötsvamp och mögelsvamp. Den här föreläsningen fokuseras på svamp och då finns det två grupper – jäst och hyfbildare (så kallad mögelsvamp).

“Torr skada är också en skada”

Om vi inte pratar om normal variation och förekomst, så pratar vi mikrobiell skada. Mikrobiell skada är när mögelsvamp växer på material i en byggnad. Den kan vara aktiv (blöt), ibland luktar det, men det kan också vara en torr inaktiv skada. Det är fortfarande en skada. Man kan tänka sig en mumifierad kropp. Den är torr, men finns ju fortfarande kvar. Immunförsvaret bryr sig inte heller om ifall en mikrobiell skada är torkad, utan reagerar oavsett.

“Mögel kan växa på allt – för inget material är sterilt”

Fuktskadat material är oftast organiskt material, eftersom svampen behöver en kolkälla. Exempel på sådant material kan vara papper, kartong, lim (ex. linoleummattor), trä, träfiberskivor, masonit, vattenbaserad färg, puts med cellulosaderivat och kolfiber. Det kan dock växa på allt, för inget material är sterilt. Det betyder att mögelpåväxt  till och med kan förekomma på betong, kakel och sten. Allt blir helt enkelt smutsigt över tid.

“De flesta mögel-arter är doftfria”

Det finns ca 300 000 arter av mögelsvampar. De är väldigt olika varandra och har olika egenskaper. Gemensamt är dock att de är helt beroende av fukt. Är det torrt så växer det inte. Ofta växer mögelsvampar inne i konstruktionen, då kondensationspunkten hamnar inne i väggen i vårt klimat och som följd av det sätt vi bygger hus på. I andra länder med t.ex. medelhavsklimat ser man oftare mögelpåväxt på väggar och på ytor. Ibland luktar det, ibland luktar det inte. De flesta mögelarter är doftfria och luktar ingenting. Känner du en lukt, är det oftast något annat som luktar, så som kemikalier eller bakterier till exempel. Man kan aldrig avfärda mögelproblem bara för att man inte känner någon lukt.

Mögelsvampar producerar mögelgifter (mykotoxiner). Sporerna är svampens frön som faller ner på fuktigt material, hyfer växer ut och bildar ett stort nätverk som kallas mycel. I mycelet växer nya små hyfer upp som bildar nya sporer, som flyger iväg och landar på fuktigt material där det växer vidare. När man räknar svampar så räknar man sporer. Men det frigörs också små partiklar – mykotoxiner, från svampkroppen eller mycelet. De partiklarna är upp till 400–500 gånger fler än sporerna. De är mycket mindre, mer lättflyktiga, håller sig i luften under längre tid och tränger längre ner i lungorna.

“Det går inte kategorisera mögel baserat på färg – det finns inget som heter svartmögel”

Det är först när svampen får sporer som den får färg. Har man till exempel ätit bröd som smakar illa utan att det syns något, då har man sannolikt ätit mögel utan sporer. Dagen efter kan brödet ha fått färg, det vill säga då har svampen fått sporer. Mögel går dock inte att kategorisera baserat på färg. En svamp kan ha olika färger beroende på var den växer, hur mycket vatten det finns där och vad det finns i materialet den växer på. Det finns alltså inget som heter svartmögel.

Huvudprincip när det gäller spridning av mikroorganismer till inomhusmiljön:
– Är det torrt växer det inte.
– Mögel sprids med partiklar, skyddar man sig mot partiklar, skyddar man sig mot möglet.
– Damm i sig är inte bra att andas in.

“Torrt material dammar mer och sprider därför mer mögelgifter”

Om en mögelskada torkar ökar partikelavgivningen från materialet. I takt med att skadan blir torrare ökar partikelavgivningen exponentiellt. Som när man tar in blommor och torkar. De blir torra och porösa och spricker upp väldigt lätt. Antalet partiklar ökar när materialet torkar, vilket är intressant när man ska sanera och hantera skadat material.

“Mykotoxiner är giftiga i väldigt liten mängd”

Kännetecknande för mögelgifter – mykotoxiner, är att de är giftiga i väldigt liten mängd. Forskning traditionellt handlar om sjukvård och livsmedelsindustri, motsvarande forskning saknas dock för inomhusmiljö. Vi vet dock att personer med gravt nedsatt immunförsvar är särskilt mottagliga. Där kan man hitta mögel i blodet och till och med påväxt i lungorna. Man kan inte jämföra mögel i inomhusmiljön med livsmedelsindustrins, då det är andra svampar och därmed andra mögelgifter.

“Svamparna producerar gifter, mykotoxiner, för att slippa konkurrens” 

Olika svampar i inomhusmiljön producerar lite olika mögelgifter, gifterna är ofta rätt så starka och dom är väldigt många. En svamp kan producera många olika gifter och ett gift kan produceras av många olika svampar. Det vill säga det produceras väldigt många biologiskt aktiva ämnen vid en fuktskada. Konkurrens mellan olika svampar påverkar också och en svamp kan stänga av och på produktionen beroende på omgivningsfaktorer. Varför de producerar gift beror på att de vill slippa konkurrens och på så sätt slå ut andra arter. De eliminerar på så sätt allt motstånd. När mikroorganismer försöker ha ihjäl andra bakterier kan det vara hjälpsamt (tänk antibiotika). Men när de försöker ha ihjäl svamp blir det problematiskt eftersom svamparnas celler liknar våra celler. Det som är giftigt för svampens celler är också giftigt för våra celler. Detta gäller även saneringsmedel.

“Ser man en skada i inomhusmiljön, kan man utgå från att det också finns gifter”

Olika mögelgifter har olika toxiska effekter. En enda svamp kan producera 200–300 olika aktiva ämnen. Olika typer av toxiner ger olika effekt. Exempel på vilken sorts toxicitet ett ämne kan ha är

– Cytotoxiska (dödar celler)
– Neurotoxiska (slår mot nervceller)
– Inflammationsinducerande och att de startar inflammatoriska processer
– Cancerframkallande
– Nefrotoxiska (slår mot njurarna)
– Immunomodulerande (driver immunförsvaret i olika riktningar och petar i olika mekanismer)

Primära målorgan är lever, njurar dvs reningssystem, lungor och även nerv-, hormon-, och immunsystem.

Ser man en skada i inomhusmiljön kan man utgå ifrån att det också finns gifter. De finns både i sporerna och i partiklarna som kommer från svampmycelet. De är giftiga i liten mängd och visar synergieffekter, det vill säga förstärker varandra. Både mögelgifter emellan, men också mellan svampar och endotoxiner.

“Det är giftigare att andas in mögelgifter än att äta det”

Det är giftigare att andas in mögelgifter än att äta det, för när man äter mögelgifter passerar det igenom hela matsmältningssystemet och via vårt reningssystem. När vi andas in mögelgifter, så går det rakt ut i kroppens alla organ, ofiltrerat. Det är vidare svårt att forska på människor, men på marsvin har man sett en effekt på 30 gånger giftigare, om man andas in mögelgifter i förhållande till att äta dem.

Om och hur det påverkar oss vet vi inte allt om. Det är en dosfråga. I tillräckligt hög mängd är det giftigt, men i inomhusmiljöer hittar vi normalt sett låga halter. Det är också skillnad på om man får väldigt mycket vid ett tillfälle och om man får lite över lång tid. Och vi är olika känsliga.

Hur det tas om hand av vår ämnesomsättning påverkar också. Ett enskilt litet ämne kan inte förklara en toxisk effekt, utan det handlar om att vad vi idag kan mäta är yttersta toppen på ett stort isberg. Vi har inte mätmetoder för alla dessa ämnen. Det vi kan mäta är väldigt få av en förmodligen stor mängd ämnen. Hur de interagerar med varandra, cocktaileffekten med partiklar och kemiska ämnen påverkar.

“Sporer är designade för att överleva”

Sporer överlever länge för de är designade att överleva, de tål bland annat uttorkning och kemisk påverkan. När man till exempel öppnade Tutankhamons grav så möttes man av en “svärm” av mögelsporer, då mat och annat som han fått med sig hade möglat. Prover man tog på sporerna visade att de överlevt flera tusen år.

“Hygieniskt mögel är inte farligt”

Svart mögel i kakelfogarna eller så kallat ”hygieniskt mögel” har att göra med hur man sköter hemmet och hur man tar hand om ytskikt. Gör man det och har bra ventilation, växer inte mögel. Det är inte ett tecken på byggnadstekniska fel, utan är en hygien- eller ventilationsfråga.

Länk till föreläsning: Fukt och mikroorganismer i inomhusmiljön
Länk till pdf: Fukt och mikroorganismer i inomhusmiljön

 

Hälsorisker och hälsoeffekter av fukt och mikroorganismer

Föreläsaren inleder med att berätta att han som mögelskadad har egen erfarenhet av de symtom man kan få.

Vanliga symptom och hälsobesvär av inomhusmiljön är irritation i ögon, näsa, hals, heshet, yrsel, huvudvärk och trötthet. Det är ganska allmänna symptom som man kan ha varje dag utan att riktigt veta var de kommer ifrån. Sen finns mer specifika sjukdomar som astma, luftvägsinfektioner, legionella, allergisk alveolit och lungcancer (av radon) som också är vanliga. Men det är överkänslighetsproblemen som man som miljö- och hälsoskyddsinspektör arbetar mest med.

Det som kan ge hälsobesvär i inomhusmiljön kan vara mikroorganismer, allergen från kvalster, allergen från husdjur, kemiska emissioner från byggnadsmaterial, damm, partiklar och bakterier. Bristfällig ventilation ger högre koncentration av föroreningar vilket förvärrar besvären, eftersom det är ventilationen som ska föra bort föroreningarna.

“En femtedel av Sveriges befolkning har sjuka hus-symptom”

20% har besvär av inomhusmiljön i bostad, skola och/eller arbete.

19% uppger att de har synliga fuktskador, synligt mögel eller mögellukt i bostaden (notera att synliga mögelskador är ovanligt, mögel växer inne i konstruktionen som regel).

De flesta har besvär i hus byggda år 1941–1975. Högst andel av dem med besvär bor i hyreshus. Och minst andel med dem som har besvär bor i småhus (gäller även bostadsrätt). Även om det finns kända skador så kanske man inte vill berätta om det när man äger bostaden.

Vi vet idag inte exakt vilka ämnen i ett sjukt hus som ger effekter. Det finns cocktaileffekter, det vill säga att olika ämnen samverkar med varandra. Och det saknas bra mätmetoder. Allt detta försvårar för forskningen att kunna dra slutsatser.

“Inte alla kan bo kvar i en sanerad bostad”

Att vistas i byggnader med fuktproblem kan vara en olägenhet för människors hälsa, säger Miljöbalken. Bor man i en sådan miljö kan man bli känsligare, det vill säga sensibiliserad. Därför är det inte säkert att man klarar av sin bostad efter att man har sanerat den.

“Emissioner i byggnadsmaterial kan ge hälsobesvär”

Allt byggnadsmaterial avger emissioner, men de minskar över tid. Det rör sig om låga halter, men som ändå kan ge hälsobesvär vid överkänslighet. I nya och renoverade byggnader finns alltid förhöjda värden av flyktiga organiska ämnen (VOC). De vanligaste är formaldehyd som orsakar irritation i slemhinnor och är cancerframkallande. Terpener från trämaterial som kan irritera luftvägarna, liksom organiska lösningsmedel från färg. I färger utan formaldehyd har man i stället tillsatt konserveringsmedel som kan skapa problem. Damm drar också ut ftalater ur plastmaterial. Därför vill man hålla boendemiljön så dammfri som möjligt. Bra ventilation och städning är viktigt, tillsammans med bra luftfuktighet.

“Fukt gör att byggnadsmaterial emitterar mer kemikalier”

Emissioner från byggnadsmaterial minskar med tiden. Men om det tillförs fukt eller när det är varmt, så startar kemiska processer igen. Fettsyror och aldehyder från linoleummattor luktar illa och det är viktigt att inte städa med mängder av fukt på golven, för då kan mer kemikalier avges. Nedbrytning av lim i plastmattor på betong avger kemiska ämnen, terpener avges i trämaterial och formaldehyd från spånplattor. Ökar fukten i inomhusmiljön så ökar också dom kemiska emissionerna.

“Sommarstugelukt kan bero på pentaklorfenol”

När Klorfenol utsätts för fukt uppstår kloranisol och det luktar likt ”mögel”. Ofta rör det sig om en gammal fuktskada, men kan även vara en ny. Kloranisol kan även avges av hög luftfuktighet. Pentaklorfenol är förbjudet nu, men användes från mitten av 1950 fram till 1978.

“Mögel kan börja växa på bara några dagar”

Hur lång tid det tar för mögel att börja växa, efter att en fuktskada har uppstått beror på en rad olika faktorer. Enligt beräkningsprogram för hur snabbt hyferna börjar sticka ut så pratar vi om dagar. Men inom ett par veckor kan man ha en etablerad mögelskada. Därför är det viktigt att åtgärda direkt, då man på kort tid kan få enorma problem med enorma kostnader.

Länk till föreläsningen: Hälsorisker och hälsoeffekter av fukt och mikroorganismer
Länk till pdf: Hälsorisker och hälsoeffekter av fukt och mikroorganismer

 

Riskkonstruktioner och inomhusmiljöproblem i ett förändrat klimat

“Den som är ansvarig för lokalen måste visa att en synlig fuktskada inte är farlig”

Har det gått så långt att man har synlig mögelväxt i en byggnad (i det här exemplet en förskola), då är det något som är allvarligt fel i byggkonstruktionen. Då kan man fråga sig – om det är så tydligt att det syns, vilka andra problem finns? I ett sådant läge bör man omgående begära en skadeutredning och den som är ansvarig för lokalen måste visa att det inte är farligt, om människor ska vistas där. Folkhälsomyndigheten rekommenderar dock inte att man vistas i en byggnad där det finns stora synliga mögelskador.

“2020 ska ingen bli sjuk av byggnader säger Miljömålen”

Miljömålen säger att 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverkar hälsan negativt. Och andelen byggnader med fuktskador av betydelse för inomhusmiljön ska vara lägre än 5% av totala byggbeståndet. 40% av våra skolor och förskolor har idag någon form av känd fukt- eller mögelskada. Samma siffra för småhus är 36%. Det skulle kosta mellan 230–330 miljarder att åtgärda alla identifierade skador. 1,4 miljoner svenskar, ca 20% av befolkningen upplever att de har hälsoproblem som de kopplar till inomhusmiljön.

I Finland har man räknat ut att dessa hälsoproblem skulle kosta samhället 4 miljarder varje år. I Sverige finns inte motsvarande beräkningar, trots att vi har liknande problem i Sverige samt samma förutsättningar och ca dubbel befolkningsmängd. Det skulle alltså bli ca 8 miljarder årligen i Sverige för effekterna av sjuka hus.

“Det är kostsamt för samhället och oerhört jobbigt för dem som är drabbade”

Vatten är boven i dramat och fukt är den gemensamma nämnaren. Vi vet inte exakt vad som gör att man kan bli sjuk, mer än att det inte är vattnet i sig. Men vatten katalyserar kemiska emissioner i materialet som gör att det bildas nya ämnen och att mikroorganismer växer till. Det man inte tänker på är att fuktskadan är levande, inte statisk, det är en levande process över tid. Det bildas nya ämnen som sätter igång kemiska reaktioner som i sin tur bildar nya ämnen. På samma sätt är det sällan samma mikroorganismer som bildar skadan som senare är kvar, utan det förändras över tid beroende på mängden vatten, konkurrens och andra förhållanden. Det gör det svårt att mäta.

Det handlar också om ämnen som förstärker varandra över tid och partiklar som fungerar som en adjuvans. Andas man in en partikel kan den föra med sig ämnen in i kroppen. Endotoxiner till exempel kan sätta sig i en partikel och när man andas in den tror kroppen att det är en bakterie den får i sig. Vilket larmar immunförsvaret om en pågående ”infektion” och då får man ett immunsvar (reaktion). I stället för att spekulera i exakt vad det är som får vilka effekter, så pratar vi om “fukt” och inte om enskilda ämnen.

Fukten som ställer till det kan komma ifrån brukarnas aktiviteter. Matlagning, tvätt, hygien, städning, och så vidare. Andra källor till fukt är läckage, byggfukt (dålig materialhantering gör att man bygger in fukt innan huset är klart), klimat med hög luftfuktighet och olika sorters nederbörd, markfukt (avrinning mot huset), översvämningar och släckvatten efter bränder.

“Att använda en fuktmätare är inte ett korrekt sätt att mäta fukt”

Om man ska mäta fukt korrekt kan man mäta fukthalt, fuktkvot, ånghalt i luft vid en viss temperatur, vattenmättnadsgrad eller kapillärmättnadsgraden. Det är dock ej ett korrekt sätt att använda en fuktmätare. I synnerhet inte som varm luft kan hålla mer fukt än kall luft (kondens). Det finns risk att mögel växer till när den relativa luftfuktigheten ligger över 75%. Under vintertid vill man hålla sig under 45% för att det då finns risk för tillväxt av kvalster i textiler, möbler och sängar. Blir luften för torrt blir det å andra sidan en irritation. Det är viktigt att hålla koll på sin luftfuktighet.

“Hittar man mögelarter som inte ingår i en normalflora ska man börja ana oråd”

Det kan vara bra att kunna lite om svamparnas ekologi. För genom att veta vilka svampsorter som trivs i vilka miljöer kan det säga en del om skadan och hur blött det är. Floran förändras över tid. Uppstår en fuktskada är det olika mögelarter som etablerar sig vid olika tidpunkter. Först de primära kolonisatörerna som etablerar sig och bildar samhälle. Sen blir det ännu blötare i fuktskadan, och då kommer nästa gäng som kräver en lite högre fukthalt. Blir det riktigt blött får man ytterligare andra arter. Varför det är intressant är för att om man till exempel hittar någon av de arter som etablerar sig sist så som till exempel Stachybotrys på ett byggmaterial i en inomhusmiljö, så ska man ana oråd. Det ingår inte i normalfloran och växer bara om det är riktigt blött.

Vill man läsa på om riskkonstruktioner kan man läsa ”Att identifiera och undersöka en riskkonstruktion”. Exempel på riskkonstruktioner är uteluftventilerad krypgrund, enstagstätade fasader, tätskikt i våtrum, gipsskivor med papp i våtrum, platta/låglutande tak, takpapp som är äldre än 30 år, uppreglade golv mot mark, överliggande isolering vid platta på mark, gamla stammar och tilläggsisolerade tak. Undvik riskkonstruktioner, bygg torrt, ha god materialhantering, bygg vattenskadesäkert – planera för läckage och reparation samt ett förändrat klimat. Det viktigaste man kan göra är att bygga förebyggande.

“Flytta ut när du sanerar”

Det är inte lämpligt att bo kvar i ett hus under sanering av mögeltillväxt. Man måste arbeta nästan som vid en asbest-sanering, det vill säga jobba med undertryck, använda luftrenare och skärma av. Oavsett så kommer partiklar att spridas, så rekommendationen är att flytta ut under tiden. Och städa ordentligt efter sanering så man blir av med alla partiklar.

För att förhindra bakteriell påväxt i exempelvis krypgrund, tilläggsisolerad vind och sådana utrymmen, kan man använda sig av avfuktare och kanske även i kombination med att man värmer vissa ytor.

“Torr luft kan bero på luftföroreningar”

Luftfuktare är absolut inte ett alternativ, då det innebär för stora risker ur ett fuktperspektiv. Fundera hellre över varför luften upplevs som torr. Det är oftast en ventilationsfråga och det kan bero på att det är partiklar (föroreningar) i luften. Vi har sällan torr luft inomhus i Sverige, då måste man till Sahara för att uppleva sådana problem.

Länk till föreläsningen: Riskkonstruktioner och inomhusmiljöproblem i ett förändrat klimat
Länk till pdf: Riskkonstruktion och inomhusmiljöproblem i ett förändrat klimat

 

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem

Det är minst lika intressant att veta vad en mätmetod inte säger som att veta vad den säger. Det finns idag ingen optimal eller standardiserad mätmetod för mikroorganismer.

Okulärinspektion
Används vid försäljning av hus t.ex. En besiktningsman inspekterar genom att “se”. Det är inte alltid så lätt att se vad som är mögelskadat och inte. Mögel som växer inne i en vägg är en vanlig skada i Sverige (och på våra breddgrader, på sydligare breddgrader växer det oftare på ytor) och de flesta mögelarter luktar inte. Därmed kan man aldrig avfärda mögel genom en okulärbesiktning.

Odling
Problemet med odling är att det bara är det som är levande som växer fram i ett odlat prov. I inomhusmiljöer är det någon enstaka procent som är levande, resten är dött. Man odlar dessutom oftast på maltextraktagar och då får man fram Aspergillus och Penicillium. De är väldigt snabbväxande och tränger dessutom bort allt motstånd på kort tid, vilket ger en missvisande bild. Beroende på vilket odlingsmedium man använder får man också väldigt olika svar. För olika arter växer i olika miljöer. För att få ett representativt prov och en mer rättvisande bild skulle man behöva ta 20 olika prover med olika odlingsmedium och så arbetar man inte. Odling är utformad för livsmedelsindustrin och sjukvården, för att avgöra om ett område är sterilt eller inte. Så denna metod blir därmed svår att överföra på vår levnadsmiljö då inga byggnader har en steril miljö, det finns alltid bakterier och smuts. Hur man än gör kommer det växa massor (vilket i sig inte behöver betyda mikrobiell skada).

Luftprovtagning/VOC/MVOC
VOC är flyktiga organiska ämnen (volatile organic compound) och MVOC är mikrobiella, lättflyktiga ämnen. Och de är just det – lättflyktiga. Har du vädrat innan så kanske inte resultatet är så rättvisande.

Snabbtest, t ex ATP (adenosintrifosfat)
Snabbtest för hygienkontroll inom livsmedelssektorn för att avgöra om något är sterilt eller inte (se Odling). Detta är en allt vanligare produkt eftersom det är billigt. Men det enda vi får svar på är om det finns en ämnesomsättning – att något lever. De här testerna säger alltså ingenting.

PCR (Polymerase chain reaction) – DNA-test
DNA-teknik är bra när vi vet vad vi letar efter. Man testar om vissa arter finns eller inte. Man testar ett utvalt antal arter som man av erfarenhet vet är närvarande vid mikrobiell skada. Det säger inte vilka andra arter utöver som finns, men provsvarets totala antal sporer säger att det finns.

Fuktmätning
Mögel kan vara torrt, därför säger fuktmätningar ingenting.

Tejpprov
Kräver inte att man borrar i material och förstör. Man tejpar ytan, lägger på glas och tittar i mikroskop. Ser man hela strukturer av påväxt med hyfer, sporer – hela trädet så vet man att det är något som växer. Är det en enda röra av allt möjligt så är det sannolikt en hopväxt av damm, smuts, bakterier, vilket inte säger någonting.

Mikroskopering
Egentligen finns bara en helt tillförlitlig metod och det är att titta i mikroskop. Nu är det sällan praktiskt när man är på husvisning eller i sin hyresrätt, att borra ut ett materialprov ur väggen och titta på det i ett mikroskop. Därför går det alternativet oftast bort. Dessutom kostar det att anlita en expert att göra det.

“Enda sättet att säkert veta är att borra upp och titta.”

Sammanfattningsvis rekommenderas inte mätningar som enskild åtgärd. Ta hjälp av ett proffs som vet vad det innebär, om du vill göra mätningar. Mätningen är en liten pusselbit av helheten. Man kan aldrig komma med ett mätprotokoll och avfärda problem eller konstatera problem. En ordentlig utredning av kompetenta människor som kan se helheten måste till. En seriös rapport borde ange fördelar och nackdelar med olika mätmetoder samt hur man gått tillväga.

”Saneringsmetoder kan öka produktionen av mögelgifter?”

En studie som Folkhälsomyndigheten själva utfört, för att se om det idag finns några verksamma saneringsmetoder mot mögel, visade att det i dagsläget inte finns någon metod/medel som dödar svampen. Vissa metoder till och med stressade svampen, som då ökade sin produktion av mögelgifter, sannolikt för att överleva. Därmed fick man en värre skada istället för att det blev sanerat. Allt skadat material måste tas bort, inget annat hjälper vid mikrobiell skada.

Saneringsmetoder som testades: Ozon, Penetrox-S, Boracol 10, Varmluftspistol (300C), Flambering/eld, Ånga, Alg- & MögelBORT, Klorin, Vitalprotect, enbart torkning.

“Avskärma, arbeta med undertryck och ha en bra luftrenare vid sanering”

Man ska vara mycket försiktig då det blir en stor partikelbildning (damm) när man river och avlägsnar skadat material. Damm, oavsett vad det innehåller bör man skydda sig emot. Den som ska hantera och riva i dammet bör minst ha P3-munfilter, skyddsutrustning, handskar och glasögon. Man ska också arbeta så att man inte sprider damm och partiklar där man är. Avskärma, arbeta med undertryck och ha en bra luftrenare.

Länk till föreläsningen Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem
Länk till pdf Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem

“Tycker man att det är dålig luft så är det dålig luft. Inga mätningar kan säga något annat, om någon upplever att det är dålig luft.”

Länk till hela seminariserien: Fukt och mikroorganismer – seminarieserie 2017

 

Recommended Posts