Fukt i byggnadsmaterial kan leda till mögeltillväxt, men risken är också stor att kemiska reaktioner gör att nya ämnen avges till inomhusluften. Under åren 1955 – 1978 användes pentaklorfenol som träskyddsmedel i Sverige. Vid fukt och påverkan från mikroorganismer ombildas pentaklorfenol till kloranisol. Lukten kan ofta vara elak och förknippas av de flesta med ”mögel-lukt”. (1) 

Inga toxiska effekter?

Halterna som uppmätts i hus är väldigt låga och bedöms enligt CAMM, Centrum för Arbets- och Miljömedicin, inte ha några hälsoeffekter. Vad man vet så här långt så är det inte tal om några klassiska toxiska effekter. (2)

Trots detta vet vi att människor i byggnader med den här luktproblematiken uppvisar hälsobesvär. Även om vi i Sverige inte tagit problematiken på särskilt stort allvar, så har man exempelvis i Tyskland en helt annan syn på saken. Där har informationskampanjer om hälsorisker med träskyddsmedel genomförts och de har också uppmätt en viss klorfenol i blodet hos delar av den tyska befolkningen.

Samtidigt talar studier för toxiska effekter av ämnet pentaklorfenol. (3, 4, 5) Det är alltså ett mycket giftigt ämne. Men hur det påverkar oss i inomhusmiljön i de doser vi ser, är inte helt klarlagt. Lägg därtill att det är svårt att avgöra vilket ämne i ett sjukt hus som faktiskt utlöser hälsobesvären som människor kan uppleva som vistas där.

”Olägenhet” som ska åtgärdas

Redan i Bygg AMA, Allmän Material och Arbetsbeskrivning, 1965 noterades lukt från tryckimpregnerat trä och det bestämdes att trä som luktade illa mer än en månad efter behandling inte skulle byggas in i husen. Användningen av klorfenoler fortsatte ändå i 14 år, under hela miljonprogrammet, fram till 1978, då det förbjöds. (6)

Sakkunniga Docent Jonnhy Lorentzen, dr Stephanie Juran och Professor Gunnar Johansson föreslår att man ska utgå från brukarperspektivet och människans behov när man definierar luftkvalitet. (6) Dålig luftkvalitet betyder att om luften ogillas, ger obehag eller ohälsa, så är det en olägenhet som ska åtgärdas. Att kloranisoler har en elak lukt är nog de flesta överens om.

Är det mögel som luktar?

Anledningen till att vi kopplar ihop lukten av kloranisoler med mögel kan ha att göra med dålig marknadsföring. Under 1950-talet började man bygga hus utan källare. Hus med krypgrunder och platta på mark drabbades då av rötskadesvamp. I stället för att göra om och bygga rätt blev lösningen att kemiskt behandla trä på utsatta ställen. Så gjordes under den stora bygg-boomen 1960–1970.

De aktörer som godkände rötskyddsmedel med klorfenoler introducerade begreppet ”fukt och mögel”, vilket gjorde att många kopplade ihop lukten med just mögel i stället för med rötskyddsmedlet. (7)

Med detta sagt så kan man kanske räkna med att det finns fukt inblandat om man känner lukten av kloranisoler, eftersom det är en effekt av att pentaklorfenol utsatts för just fukt. Det kan alltså finnas mikrobiell påväxt också, trots att man kanske inte känner lukten av det.

Gränsvärden

Det är ännu inte klarlagt vilka gränsvärden som gäller för de här ämnena. WHO lyfte redan 1979 fram klorfenoler som problemämne, tillsammans med radon, asbest och formaldehyd, men i Sverige så föll klorfenolerna bort. Därför har vi kanske inte heller hunnit få ett tillräckligt stort underlag för att ha en referens att jämföra med, alltså där vi kan se att människor eventuellt börjar uppvisa ohälsa. Dessutom förekommer inte ämnet ensamt, utan det kan finnas andra kemiska emissioner från fuktiga byggnadsmaterial eller mikrobiell påväxt. Därför kan vi bara svara på om ämnet finns genom provtagning. Ytterst är det ändå bara den boende som kan avgöra om det är en problematisk lukt, vilket gör att gränsvärden ändå inte kommer att tillföra något.

Hur kan vi hjälpa till?

Vi kan erbjuda tester för pentaklorfenol, men även för mikrobiell påväxt. I vilken ända man börjar brukar vara en diskussionsfråga med kunden. Men ibland kan man behöva utföra provtagning för pentaklorfenol och då rekommenderar vi att ta ett materialprov i första hand. Testet beställer du HÄR. Värt att nämna är att skador med pentaklorfenol nästan alltid överlappar med fukt och mikroorganismer. Tar man bort fukt och mögel får man bort kloranisol-problematiken också. Eftersom det är samma åtgärd för att få bukt med båda problemen brukar vi rekommendera att börja med ett Sunt Hem Damm DNA test.

Ett typiskt problem i exempelvis sommarstugor där pentaklorfenol är vanligt förekommande, är att fastigheten inte värms upp på vintern. Det ger fuktskador och inte sällan mögeltillväxt eller sekundära emissioner som kloranisoler. För att förebygga skador kan du använda dig av IR paneler för en ekonomisk och enkel uppvärmning vintertid. Du hittar våra IR paneler HÄR.

När problemen är åtgärdade kan det ändå kvarstå problem med doftsmitta eller restprodukter i inomhusmiljön. I det läget kan en kompetent luftrenare avhjälpa problemet. Vi har luftrenare, EOLIS med och utan ozonprogram och till och med en liten maskin, HYGEOLIS som hanterar dålig lukt effektivt – perfekt för den lilla stugan. Du hittar vårt luftrenarsortiment HÄR.

Kontakta oss gärna för rådgivning!

Källor

  1. Föreläsning Folkhälsomyndigheten
  2. Förbisedd orsak till inomhusmiljöproblem
  3. Pentaklorfenol
  4. An Assessment of the Health Risks of Seven Pesticides Used for Termite Control
  5. Pentachlorophenol and cancer risk: focusing the lens on specific chlorophenols and contaminants
  6. Mögellukt för miljoner – en förbisedd historia om klorfenoler i svenska hus
  7. Boken om fukt och mögel skrevs av rötskyddsintressenter

 

Recommended Posts