Fukt i byggnadsmaterial kan leda till mögeltillväxt, men risken är också stor att kemiska reaktioner gör att nya ämnen avges till inomhusluften. Under åren 1955 – 1978 användes pentaklorfenol som träskyddsmedel i Sverige. Vid fukt och påverkan från mikroorganismer ombildas pentaklorfenol till kloranisol. Lukten kan ofta vara elak och förknippas av de flesta med ”mögel-lukt”. (1)
Inga toxiska effekter?
Halterna som uppmätts i hus är väldigt låga och bedöms enligt CAMM, Centrum för Arbets- och Miljömedicin, inte ha några hälsoeffekter. Vad man vet så här långt så är det inte tal om några klassiska toxiska effekter. (2)
Trots detta vet vi att människor i byggnader med den här luktproblematiken uppvisar hälsobesvär. Även om vi i Sverige inte tagit problematiken på särskilt stort allvar, så har man exempelvis i Tyskland en helt annan syn på saken. Där har informationskampanjer om hälsorisker med träskyddsmedel genomförts och de har också uppmätt en viss klorfenol i blodet hos delar av den tyska befolkningen.
Samtidigt talar studier för toxiska effekter av ämnet pentaklorfenol. (3, 4, 5) Det är alltså ett mycket giftigt ämne. Men hur det påverkar oss i inomhusmiljön i de doser vi ser, är inte helt klarlagt. Lägg därtill att det är svårt att avgöra vilket ämne i ett sjukt hus som faktiskt utlöser hälsobesvären som människor kan uppleva som vistas där.
”Olägenhet” som ska åtgärdas
Redan i Bygg AMA, Allmän Material och Arbetsbeskrivning, 1965 noterades lukt från tryckimpregnerat trä och det bestämdes att trä som luktade illa mer än en månad efter behandling inte skulle byggas in i husen. Användningen av klorfenoler fortsatte ändå i 14 år, under hela miljonprogrammet, fram till 1978, då det förbjöds. (6)
Sakkunniga Docent Jonnhy Lorentzen, dr Stephanie Juran och Professor Gunnar Johansson föreslår att man ska utgå från brukarperspektivet och människans behov när man definierar luftkvalitet. (6) Dålig luftkvalitet betyder att om luften ogillas, ger obehag eller ohälsa, så är det en olägenhet som ska åtgärdas. Att kloranisoler har en elak lukt är nog de flesta överens om.
Är det mögel som luktar?
Anledningen till att vi kopplar ihop lukten av kloranisoler med mögel kan ha att göra med dålig marknadsföring. Under 1950-talet började man bygga hus utan källare. Hus med krypgrunder och platta på mark drabbades då av rötskadesvamp. I stället för att göra om och bygga rätt blev lösningen att kemiskt behandla trä på utsatta ställen. Så gjordes under den stora bygg-boomen 1960–1970.
De aktörer som godkände rötskyddsmedel med klorfenoler introducerade begreppet ”fukt och mögel”, vilket gjorde att många kopplade ihop lukten med just mögel i stället för med rötskyddsmedlet. (7)
Med detta sagt så kan man kanske räkna med att det finns fukt inblandat om man känner lukten av kloranisoler, eftersom det är en effekt av att pentaklorfenol utsatts för just fukt. Det kan alltså finnas mikrobiell påväxt också, trots att man kanske inte känner lukten av det.
Gränsvärden
Det är ännu inte klarlagt vilka gränsvärden som gäller för de här ämnena. WHO lyfte redan 1979 fram klorfenoler som problemämne, tillsammans med radon, asbest och formaldehyd, men i Sverige så föll klorfenolerna bort. Därför har vi kanske inte heller hunnit få ett tillräckligt stort underlag för att ha en referens att jämföra med, alltså där vi kan se att människor eventuellt börjar uppvisa ohälsa. Dessutom förekommer inte ämnet ensamt, utan det kan finnas andra kemiska emissioner från fuktiga byggnadsmaterial eller mikrobiell påväxt. Därför kan vi bara svara på om ämnet finns genom provtagning. Ytterst är det ändå bara den boende som kan avgöra om det är en problematisk lukt, vilket gör att gränsvärden ändå inte kommer att tillföra något.
Hur kan vi hjälpa till?
Vi kan erbjuda tester för pentaklorfenol, men även för mikrobiell påväxt. I vilken ända man börjar brukar vara en diskussionsfråga med kunden. Men ibland kan man behöva utföra provtagning för pentaklorfenol och då rekommenderar vi att ta ett materialprov i första hand. Testet beställer du HÄR. Värt att nämna är att skador med pentaklorfenol nästan alltid överlappar med fukt och mikroorganismer. Tar man bort fukt och mögel får man bort kloranisol-problematiken också. Eftersom det är samma åtgärd för att få bukt med båda problemen brukar vi rekommendera att börja med ett Sunt Hem Damm DNA test.
Ett typiskt problem i exempelvis sommarstugor där pentaklorfenol är vanligt förekommande, är att fastigheten inte värms upp på vintern. Det ger fuktskador och inte sällan mögeltillväxt eller sekundära emissioner som kloranisoler. För att förebygga skador kan du använda dig av IR paneler för en ekonomisk och enkel uppvärmning vintertid. Du hittar våra IR paneler HÄR.
När problemen är åtgärdade kan det ändå kvarstå problem med doftsmitta eller restprodukter i inomhusmiljön. I det läget kan en kompetent luftrenare avhjälpa problemet. Vi har luftrenare, EOLIS med och utan ozonprogram och till och med en liten maskin, HYGEOLIS som hanterar dålig lukt effektivt – perfekt för den lilla stugan. Du hittar vårt luftrenarsortiment HÄR.
Att ge råd kring inomhusmiljö är inte lätt! Ofta måste vi svara med ett antal motfrågor för att få reda på kundens verkliga behov innan vi kan föreslå en lösning, eftersom luftrenare skiljer sig mycket åt i teknik. Som om det inte vore nog så kan samma teknik i olika maskiner skilja helt, trots att det heter samma sak.
EOLIS gör det enklare för oss. Den innehåller helt enkelt all teknik du behöver för att kunna hantera alla luftföroreningar – kunden slipper köpa flera olika maskiner för att täcka upp hela sitt behov. Och vi slipper göra en behovsanalys och föreslå lösningar som ofta blir dyrare.
Heltäckande teknik
Filterpaketet som luften passerar först, består av både förfilter, medicinskt klassat HEPA-filter eller ULPA-filter och aktivt kolfilter. På insidan filterpaketet sitter ett titandioxidbehandlat aluminiumgaller tillsammans med två UV-C lampor. Som komplement finns ett program med aktivt syre (ozon) för djuprengöring och desinficering. Ihop med flera spännande funktioner blir EOLIS en komplett och mycket kompetent luftrenare med hög användarvänlighet. Nedan förklarar vi alla detaljer och funktioner du får om du väljer en luftrenare från oss.
Komplett filterpaket
Bilden illustrerar alla filter som luften måste passera, paketerat i en enhet som är enkel att byta. Ytterst sitter det blå förfiltret som har till uppgift att förlänga livslängden på de andra filtren genom att stoppa makro-partiklar som dammtussar, pollen och djurhår. Det är också behandlat med en biocid mot bakterier, virus, mögel och mikroorganismer. Tabellen visar vilka mikroorganismer som bara förfiltret är aktivt emot:
Bakom förfiltret sitter ett aktivt kolfilter som har en unik konstruktion. Det innebär att det är uppbyggt av fickor med små korn eller pellets av aktivt kol. Kolfiltret är av kvalitén ”very high density” (VHD), vilket innebär att det aktiva kolet har packats under hårt tryck för att göra det ännu mer effektivt. Aktivt kol absorberar effektivt luftföroreningar som lättflyktiga gaser (VOC), formaldehyd, bensen, toluen, ammoniak samt neutraliserar dålig lukt, fångar in gaser som bekämpningsmedel, matos och cigarettrök och påskyndar nedbrytningen av ozon.
Jämför man med konventionella maskiner, så kan man råka ut för återvunnet aktivt kol. För att bli av med de föroreningar som det aktiva kolet bundit tidigare, måste man värma det till väldigt höga temperaturer. Dessvärre går det inte att bli av med allt, vilket innebär att du i viss mån får ett redan förorenat filter. Det kan innebära sämre funktionalitet och sämre möjligheter att binda kemikalier och partiklar. Hur filtret är behandlat för att aktivera olika funktioner och hur det placeras i luftrenaren, kan också påverka funktionen och i värsta fall försämra den ytterligare. Med ett EOLIS högdensitets aktivt kolfilter vet du att du alltid får hög kvalitet och lång livslängd.
Sist i filterpaketet sitter ett HEPA H13-filter av medicinsk klass. Det är tillverkat av små glasfibrer som vävts ihop till en tät väv, vilket innebär att filtret kan fånga upp extremt små partiklar så som kvalster, pollen, damm, och partiklar som PM0,1, PM2,5 och PM10. När partiklarna fångats upp, kan de inte avges igen på grund av porernas unika absorberingsförmåga.
I varje leverans finns ett certifikat på att det är ett HEPA-filter och att det filtrerar som det ska.
Som tillval kan du få ett ULPA-filter i stället. Det är lite tätare och kan motiveras i fall då det ställs lite högre krav på luftreningen, vilket också sker på bekostnad att det blir lite svårare för luften att ta sig igenom.
Fotokatalys
Fotokatalys är en kemisk process. På insidan filterpaketet sitter ett galler i aluminium som är behandlat med titandioxid (TiO2). I kombination med UV-C lamporna, kompletteras HEPA- och högdensitets-filtret i aktivt kol genom att luftföroreningarna som inte fångats upp där, absorberas och oskadliggörs i en process mellan det behandlade gallret och UV-C lampornas strålning. Luftföroreningarna oxiderar och omvandlas till ofarligt vatten och syre.
Den här processen förstör till exempel gasformiga ämnen (VOC), bakterier, virus, mögel och mikroorganismer.
Även i det här fallet kan samma funktion skilja sig mellan olika maskiner. Våglängden måste vara rätt för att oskadliggöra mikroorganismer, lampor av sämre kvalitet kan tappa i effekt efter ett tag, vilket i sin tur kan innebära att de avger okontrollerat ozon.
Funktionen är valbar och vill du inte använda UV-lamporna går det bra att köra utan.
Aktivt syre
Aktivt syre eller ozon är inte odelat positivt. Men med EOLIS ozonprogram kan du känna dig trygg. Oberoende tester visar att EOLIS inte släpper ifrån sig oönskat ozon. Däremot kan du välja att använda programmet vid behov. Exempelvis efter en fuktskadesanering eller om du behöver göra en djuprengöring eller desinficera ytor.
Displayen kommer att varna innan programmet körs och tala om att alla människor och djur måste lämna rummet. Programmet körs i 15 minuter, därefter följer ett rengöringsprogram för att säkerställa att inga restprodukter finns kvar i rummet. Totalt tar programmet en timme.
Ozon avges naturligt exempelvis efter ett åskoväder och är det som gör att luften känns frisk efter ovädret. Ozon oxiderar och oskadliggör effektivt damm, kvalster, mögel, svamp och dåliga lukter, även sådana som är ingrodda i material som madrasser. Ozon är mer effektivt än klorin för att döda mikroorganismer. Det är också väldigt kraftfullt och ska därför användas med försiktighet.
Det finns två möjligheter att använda ozonfunktionen. Mode 1, som innebär att låga doser under gränsvärdet diffunderar ut i rummet var tionde minut. Inga säkerhetsåtgärder är nödvändiga, utan du kan säkert vistas i rummet under tiden. Mode 2 innebär ett intensivt program som tar en timme totalt och kräver att rummet måste utrymmas.
Tekniken i EOLIS heter ”Corona” och fungerar på samma sätt som när ozon produceras naturligt vid ett åskoväder. I naturen klyver blixten syremolekyler som finns i luften, till syreatomer. Dessa syreatomer reagerar sedan med syremolekylerna och bildar tri-atomiskt syre, det vill säga ozon. Samma process sker i EOLIS fast genom att en högspänningsström ger den energi som krävs för att bilda urladdningarna som klyver molekylerna. Processen innebär att det går att återskapa om och om igen, till skillnad från vanliga ozonaggregat som avtar i effekt över tid.
Så här fungerar ett corona-rör.
Mät luftföroreningar i realtid
Även här kan vi tala om transparens – du behöver inte gissa hur förorenat rummet är som du vill rena. På displayen kan du i realtid följa vilka luftföroreningar du har och i vilken omfattning. Både stora partiklar som PM2,5 och gasformiga partiklar (VOC) mäts. Det brukar vara ett bra sätt att förstå vad som faktiskt bidrar till föroreningar i ditt hem.
Fler finesser!
En av de funktioner som gör att du kan anpassa EOLIS utifrån dina behov är planeringsverktyget. Verktyget ger dig möjlighet att förprogrammera driften dag för dag.
Nattläget gör att du kan få samma luftrenande effekt på natten utan att bli störd av displayen.
Det aktiva ”smart-läget” gör att EOLIS själv avläser kvalitén på inomhusmiljön och anpassar driften utifrån verkligt behov. Stänger du av smart-läget kan du bestämma hastighet själv.
Vill du styra EOLIS med telefonen, kan du koppla upp dig via kabel och använda den särskilda appen.
Se manualen för samtliga finesser och funktioner!
Passar särskilt känsliga
EOLIS är inte bara emissionsfri. Inställningen ”High sensitive mode” gör att luftrenaren anpassar sig till dem som är särskilt känsliga för dålig luftkvalitet. I det läget kommer luftrenaren att känna av låga doser av luftföroreningar och anpassa driften.
Filterbyte
Hur ofta du behöver byta filter beror på ditt specifika behov. Är luften väldigt förorenad säger det sig själv att du behöver byta filter oftare. Med normalt användande brukar det behövas efter cirka ett år.
EOLIS har full transparens. Det som avgör när filtren behöver bytas är när filtren faktiskt är fulla. Många andra luftrenare har en uppskattad tidsperiod på filtrets livslängd som leverantören satt, oavsett om det sen faktiskt uppnåtts eller överskridits. Före och efter filterpaketet sitter det en monitor som mäter luftflödet. Det innebär att EOLIS själv kan avgöra när filtren är igensatta och behöver bytas.
Det är viktigt att byta filter när det är fullt, annars är risken stor att luftrenaren inte fungerar som det är tänkt.
Förfiltret kan dock behöva bytas oftare. Ungefär efter 2–3 månader eller tidigare om det blir grått. Det följer med 2 extra förfilter vid leverans.
Made in China (Inte)
De flesta luftrenare på marknaden kommer från Kina. Det gör inte EOLIS. EOLIS är till 100% tillverkad i Frankrike med en imponerande kontroll över processens alla delar. Det tycker vi är ett försäljningsargument!
Eco design – emissionsfria material
EOLIS kan stoltsera med att vara den enda luftrenare i världen som är testad och konstaterad att den förser vår inomhusmiljö med ren luft utan att samtidigt förorena den. Flera oberoende labb i Frankrike har testat och kommit fram till att EOLIS inte avger några kemiska emissioner så som flyktiga organiska ämnen (VOC), kväveoxider eller ozon, och att den samtidigt är en potent luftrenare. Plasten är också återvinningsbar och miljövänlig.
Alla delar har lång hållbarhet för att miljöbelastningen ska bli så liten som möjligt. Ljudstörningarna är minimala och den har ett ultratyst läge. EOLIS förorenar inte miljön med elektromagnetisk strålning. Materialvalen är bra både för den globala miljön, för din inomhusmiljö och därmed din hälsa.
Garantitiden är 3 år, men den är designad för att hålla betydligt längre. ”No built in obsolescence” betyder att man inte byggt in några materialförstörande funktioner som förkortar livstiden så att man måste köpa en ny.
Fläkten
Fläkten är kompakt, effektiv och utformad för att hålla i minst 8 år även om du kör den dygnet runt på full fart. Eftersom systemet vet vilka föroreningar den behöver kunna hantera, anpassar sig fläkten beroende på luftkvalitet.
Effekt
Den största modellen, EOLIS 1200 S, ligger på 16-80W beroende på hur den används. Det innebär att den inte kostar så mycket mer än en vanlig glödlampa att använda. Om man räknar på en elkostnad på 1,50 kr per timma, så kostar det 2,88 kr per dygn att använda EOLIS 1200 S, om den körs på maxfart konstant. Ett normalt användande kan kanske ge en kostnad på cirka 1,50 kr per dygn.
Varför inte jonisering?
Det korta svaret är för att det inte behövs. Jonisering innebär att partiklarna i luften laddas negativt, vilket gör att de klumpas ihop och faller ner på golvet. Det gör att de kan fångas upp av en luftrenare, om den också innehåller en fläkt och filter. Att enbart ”klumpa” ihop partiklar så att de faller till golvet hjälper inte så mycket i sig. Det kan till och med vara olämpligt om det är en förskola vi pratar om där barnen spenderar mycket tid på golvet.
En annan nackdel kan vara att de produkterna kan generera små mängder oönskat ozon som biprodukt.
I EOLIS fall finns redan all teknik för att ta hand om alla olika luftföroreningar. Därför tillför det ingenting att ha med joniserings-teknik också.
Användningsområden
EOLIS har inte bara en given plats i hemmet. Arbetsplatsen, skolan, förskolan, väntrummet, vårdcentralen, sjukhuset, hårsalongen och hotellet är också miljöer som kräver bra luftkvalitet.
HårsalongHotell Sheraton i DubaiHotell Anne de Bretagne´s lyxsviterFörskolaFörskolaFotvårdsspecialistSjukhusVäntrumVårdrum
Provtagning visade att det fanns Aspergillus i inomhusmiljön, vilket utgjorde en fara för patienter med nedsatt immunförsvar. Flera lösningar hade testats utan tillfredsställande resultat.
En EOLIS 600 S och en EOLIS 1200 S placerades i akutrummet för levertransplantationer. Utöver det antibakteriella och antivirala förfiltret, HEPA H13-filtret och VHD aktivt kolfiltret, aktiverades den fotokatalytiska funktionen och ozonprogrammet användes.
Efter bara ett par dagar reducerades koncentrationen av Aspergillus i luften enligt mätningar. Efter två månader hade EOLIS lyckats få ner koncentrationen till låga nivåer, vilket innebar en hälsosam miljö för patienterna.
Sjukhuset planerar att expandera och modernisera. De vill säkerställa hälsosam luft på intensivvårdsavdelningarna, behandlingsrummen och även andra rum.
Önskemålet var att förhindra smittspridning mellan patienterna, desinficera ytor genom att kontrollera luftkvalitén och de efterfrågade kvalitet och garantier.
EOLIS placerades ut på olika ställen. Utöver det antibakteriella och antivirala förfiltret, HEPA H13-filtret och VHD aktivt kolfiltret, aktiverades den fotokatalytiska funktionen och ozonprogrammet användes.
Efter att luftrenarna hade installerats upplevde kunden att luftkvalitén förbättrades avsevärt och att patienter och personal fick ett bättre skydd mot infektioner.
”Hus måste andas” och ”vem vill bo i en plastpåse?”, är argument vi ofta får höra. Den allmänna uppfattning verkar vara att hus som tar in och ut luft genom otätheter i konstruktionen är friska och hälsosamma hus. Men tänk om det är precis tvärtom?
En människa som andas, gör det inte på ett okontrollerat sätt genom små hål och sprickor över hela kroppen. Vi andas med lungorna. På samma sätt bör ett hus ta in och ut luft på ett kontrollerat sätt, genom sina ”lungor”. Det vill säga ventilationen.
Fukttillskott och kondens en bov
För att förstå varför, måste vi först förstå hur fukt uppstår och vandrar i en bostad. Allt vi gör i våra hem genererar fukt. När vi lagar mat, diskar, städar, duschar, stryker, vattnar blommorna, andas och svettas till exempel, tillförs fukt till inomhusmiljön. Det kallas för ”fukttillskott”. Luften inomhus är alltså mer fuktig än luften utomhus. För att hantera fukttillskottet, behöver vi en fungerande ventilation som transporterar ut fukten från bostaden.
Får fukten vandra fritt som ånga med luften, kan den vandra genom väggen och träffa kalla ytor där. Då uppstår kondens, alltså vattendroppar. För att illustrera det kan vi tänka oss ett kallt glas öl en varm sommardag. Den varma fuktiga luften träffar den kalla ytan på glaset och vattendroppar bildas när ångan kondenserar. Samma sak kan ske inne i väggen mot kalla ytor, vilket kan leda till mikrobiell påväxt, det vill säga mögel.
De flesta väggar med god lufttäthet har plastfolie som diffusionsspärr (ångspärr) och lufttätning. Att du har en ångspärr i väggen innebär inte automatiskt att du har en fuktsäker vägg. En undersökning som gjordes på byggarbetsplatser visade att okunskapen är stor om negativa effekter av luftläckage. Lufttätheten uppfattas inte heller som regel som en viktig fråga enligt samma undersökning. Dessutom visade sig intresset för mät- och kontrollmetoder vara svagt.
Om inte alla på en byggarbetsplats har kunskap och förståelse för vikten av att bygga tätt, kan effekten bli att fuktspärren inte alls håller tätt. Bilden nedan beskriver vanliga läckagevägar:
Bild: Eric Werner Tecknaren AB, ur Goda exempel på lufttäta konstruktionslösningar av Paula Wahlgren
Det är till exempel viktigt att skarva plastfolien på ett fackmannamässigt sätt, skydda den från vassa kanter och att inte punktera den. För genomföringar av exempelvis ventilationsrör och kabeldragningar är det viktigt att täta på ett säkert sätt. Samma gäller till exempel infällda spotlights i taket och vindsluckor som kan vara otäta och tillåta fukt att vandra upp på vinden där den kan kondensera mot kalla ytor.
Den vanligaste metoden att mäta lufttäthet i en byggnad, är att man skapar en tryckskillnad över byggnadens klimatskal, och mäter luftflödet vid ett antal olika tryckskillnadsnivåer. Det görs med en så kallad blower door. Hade sådana här provtryckningar gjorts i alla bostäder, hade läckage lättare kunnat hittas och åtgärdas. Exempelvis med en värmekamera som möjliggör för oss att hitta de kalla ytorna där luft och därmed fukt kan vandra genom konstruktionen. Ett annat sätt att synliggöra hur luften vandrar är att använda rök, till exempel en rökpenna.
Ökande antal skador
Enligt en rapport som försäkringsbolaget Gar-Bo presenterade, blir kostnaderna för otäta hus stora. Det är svårt att åtgärda fel i efterhand. Dyrast var flerbostadshusen, där en otät ångspärr ledde till att yttertaket fick bytas och ventilation installeras. De flesta skadefall rörde dock villor, och i samtliga fall var husen tio år eller yngre. Försäkringsbolagets slutsats var att alla nya hus borde provtryckas. Värdet bör enligt Gar-Bo ligga mellan 0,3 och 0,6 liter per sekund och kvadratmeter.
Fler fördelar
Ett lufttätt hus är mer energieffektivt och mindre dragigt. Kalldrag från till exempel dörrar och fönster kan göra att den boende upplever temperaturen som svalare fast den inte är det. Mindre buller är en annan fördel. Kvalitén ökar också på en lufttät konstruktion, eftersom det krävs en genomtänkt planering och ett bra arbetsutförande för att åstadkomma en konstruktion med hög lufttäthet. Det går helt enkelt inte att slarva om man ska bygga lufttätt. Luftföroreningarna utifrån blir också färre eftersom luften filtreras genom ventiler med filter, vilket ger en bättre inomhusmiljö.
Ventilation avgörande
Bra ventilation är ett måste i ett lufttätt hus, annars uppstår snabbt problem med inomhusmiljön. Det gäller förstås även otäta hus. Men för att lyckas med ett lufttätt hus, blir det helt avgörande.
Ju mer lufttätt ett hus är, desto mer energieffektivt och fuktsäkert blir det. Ett hus som produceras idag kan enligt Fuktcentrum inte bli för lufttätt.
Är passivhus bra då?
Med detta sagt är det inte givet att passivhus och lågenergihus som är lufttäta, per automatik är bra konstruktioner som inte drabbas av mikrobiell påväxt. Det har visat sig många gånger att det kan vara precis tvärtom. Passivhus och lågenergihus verkar ha helt andra problem. Om detta kan det bli en helt egen artikel.
Det finns inget vedertaget begrepp för det som i dagligt tal kallas för ”häxsot”. Men det hindrar inte fenomenet från att uppstå. Svarta, oljiga sot-fläckar på väggar och ytor som är omöjliga att tvätta bort. I värsta fall måste den som hyr bostaden stå för saneringskostnader.
Alla hem producerar sotpartiklar i olika grad. Allt från matlagning, tända ljus och vedeldning till användning av hårfönen alstrar sotpartiklar. Till och med halogenlampor producerar sotämnen, eftersom de förbränner dammpartiklar i luften som blir till sot. Men varför bara vissa hem får problem med den oljiga soten trots likartat beteende hos de boende, verkar vara ett mysterium. Vi vet däremot att fenomenet observerats i bostäder i Europa och Nordamerika i 20 år. På engelska kallas det Black Magic Dust (BMD).
Nyrenoverat, dålig ventilation och köldbryggor är risker
Främst är det norska forskare som hittat sambandet med ett ämne som heter 2,2,4-trimethyl-1, 3-pentanediol monoisobutyrate (TMPDMIB). Ämnet finns i all vattenbaserad färg och verkar spela en avgörande roll. Syftet med ämnet i färgen är att bilda en film och ”fläta ihop” latexpartiklarna för att ytan ska bli flexibel, lagom hård och vattentålig (1). Ämnet är inte särskilt vattenlösligt, men kondenserar på sotpartikelns yta. Dock bara om det är tillräckligt torrt. Varför inte tidigare forskare lyckats se det här sambandet trots omfattande studier, tror de norska forskarna berott på att man bara undersökt fenomenet i normal miljö med en relativ fuktighet på mellan 25 och 50%, men aldrig under torrare förhållanden.
Fler studier har dock dragit slutsatsen att det finns starka bevis för samband med halvflyktiga organiska ämnen (SVOC) från byggnadsmaterial (2).
Man kan också se häxsot längs med en rand på en vägg till exempel. Då kan det röra sig om en yta inne i väggen som är kallare än omgivande material, en så kallad köldbrygga. När fukt vandrar inifrån bostaden och ut i väggen, bildas kondens mot den kalla ytan och fukten i väggen kan öka. Smuts och sotpartiklar fastnar lättare på fukt. Om så är fallet vill man veta att man inte också har mögel, vilket enklast testas med vårt Damm DNA-test. Det kan också vara svårt att se skillnad på häxsot och mikrobiell påväxt.
Prejudicerande dom
Rättsläget har hittills varit lite oklart. Hyresvärdar skyller allt som oftast häxsot på de boendes beteende. Till exempelvis att de tänder levande ljus. Det har varit svårt att få rätt gentemot sin hyresvärd. Och många har riskerat att få stå för saneringskostnader själva.
Den 17 januari 2020 fick vi dock en prejudicerande dom. Domen är unik i sitt slag och blir därför vägledande för andra liknande mål. Hovrätten konstaterar att det inte är klarlagt vad sotet beror på. Men säger att de inte kan anses vara en skada eller brist som uppstått genom hyresgästens oaktsamhet. ”Missfärgningarna ligger klart inom vad hyresvärden kan och har att avhjälpa.” Dessutom skriver hovrätten av missfärgningarna i lägenheten utgör ett hinder i nyttjanderätten (3).
I det här inslaget framgår tydligt hur häxsot kan se ut i ett hem: SVT inslag.
Trots att personer som vistas i fukt- och mögelskadade byggnader kan uppleva en uppsjö av symptom så som värk, utmattning, ångest, oro, depression och hjärndimma, tas de sällan på allvar av sin omgivning eller ens av läkare. Nu visar en ny studie hur mögel-exponering påverkar hjärnans funktion. Vad som gör studien unik är att det är den första kontrollerade studien som gjorts.
Vi kommer aldrig att få se kontrollerade studier där vi utsätter människor för gifter för att undersöka hur vi påverkas, därför använder vi i stället möss. Mus-studier är det närmaste vi kommer sanningen, då musen har i princip samma uppsättning gener, fysiologiska processer och organ som vi.
Studiens syfte var att undersöka mögels effekt på hjärnans funktioner. Mössen i studien exponerades både för giftiga och icke giftiga mögelsporer. För att få fram sporer som inte var giftiga så tvättade forskarna den giftiga mögelsorten Stachybotrys chartarum med etanol. Enligt forskarna bryts då cellväggen ner och möglet tappar sin toxiska effekt.
I kroppen har vi (och mössen) två sorters immunförsvar. Ett medfött, som är förprogrammerat att känna igen generella strukturer hos patogener, som virus och bakterier, och att angripa dessa så snart de tränger in i kroppen. Och ett förvärvat immunförsvar som inte reagerar första gången det utsätts, utan minns ”fienden” och förbereder försvar inför nästa möte. Studiens resultat förefaller ge stöd åt forskarnas teori, vilket var att när vi utsätts för mögelgifter, både farliga och ofarliga, aktiveras det medfödda immunförsvaret.
De symptom vi kan få av fukt- och mögelskadade byggnader påminner om traumatisk hjärnskada (TBI), alltså våld mot huvudet som ger upphov till en primär skada på hjärnvävnaden (1). Symptomen är så förvillande lika att inte ens neurologer kan göra skillnad på patienter som exponeras för mögel och patienter som har TBI. Det visar flera mindre studier (2, 3, 4). I båda patientgrupperna förekommer kognitiva och neurologiska nedsättningar.
Slutsatsen forskarna kom fram till, visar att det är rimligt att få kognitiv nedsättning, beteendestörningar och att bli känslomässigt instabil av mögel som inte är giftigt. Utsätts vi dessutom för giftigt mögel, ökar nivåerna av Interleukin-1β som skapar en inflammatorisk respons (5) i den del av hjärnan som heter hippokampus. Detta är kopplat till det medfödda immunförsvaret, som möglet tycks aktivera.
Forskarna påpekar dock i sin studie att resultaten inte är riktigt representativa för människor i fukt- och mögelskadade miljöer eftersom vi mer typiskt exponeras för en komplex blandning av mögel, bakterier och damm som aktiverar en betydligt starkare immunreaktion.
Båda mögelsorterna gav minnessvårigheter och ökad smärtkänslighet. Icke giftigt mögel ökade ett ångest-likt beteende hos mössen och minskade dessutom tillväxten av nya hjärnceller.
Den nya insikten kan med fördel användas i vårdkontakter eller i kontakter med utredare av inomhusmiljön, för att förklara att det inte finns några ”gränsvärden” och att personer som exponerats för sjuka hus mycket väl kan reagera på doser och sorter som inte anses giftiga eller farliga.
Studier och forskning säger att växter kan eliminera skadliga ämnen från luften. Men att växter kan användas för att rena luften i våra hem är en tolkning av studierna som inte alls stämmer. Även om tidigare studier inte haft fel i sina slutsatser, så säger en helt ny studie att det är rena misstolkningar som ligger bakom slutsatsen att krukväxter har luftrenande effekt i en bostad. Växter visar sig ha väldigt liten påverkan på inomhusmiljön.
För trettio år sedan försökte NASA hitta olika sätt att rena luften på rymdstationerna. De fann att vissa växter kunde eliminera formaldehyd, bensen och andra flyktiga organiska ämnen (VOC) från de lufttäta miljöer som en rymdstation eller ett laboratorium innebär. Det tolkades av utomstående som att växter kan användas som luftrenare i våra hem. Men bostäderna vi lever i är inte lufttäta, utan välventilerade med ett konstant luftutbyte som regel. Ventilation är ett mycket mer effektivt sätt att späda ut luften och hantera kemikalier, än vad krukväxter någonsin kan bli.
Ett annat problem med studien är att man enbart mätte en eller två kemikalier åt gången. I verkligheten har vi en hel cocktail av kemikalier i olika koncentrationer som förändras hela tiden. Exempelvis kan möbler, väggfärg, mattor och köksinredning avge formaldehyd och andra flyktiga organiska ämnen (VOC). Dessutom är ju källan till föroreningarna kvar och fortsätter emittera under lång tid.
Inte heller ur senare studier har man kunnat dra slutsatsen att växter kan rena luften på ett mätbart sätt i våra bostäder. En uppskattning är att till ett rum på 6 kvadratmeter skulle det behövas 1 000 krukväxter för att få effekt.
Tycker du att det är fint och hemtrevligt med krukväxter? Gör de dig lugn och harmonisk? Upplever du en mer behaglig inomhusmiljö? Fyll ditt hem med krukväxter! Vad du kan tänka på är att byta jorden minst en gång om året så att inte mögel bildas i jorden. Ställ gärna krukväxten i duschen när den behöver vattnas. Då kan vattnet rinna av, så att inte mögel bildas av stående vatten i krukan.
Vill du ha ett kemikaliefritt hem? Undvik kemikalier. Genom att i möjligaste mån välja naturliga material och minimera mängden kemikalier i ditt hem, så kan du få ett Sunt Hem. Enligt forskarna spelar ventilationen en avgörande roll. På Sunt Hem arbetar vi med decentraliserade lösningar som enkelt går att koppla på i varje rum där behovet av bättre luft finns. Vi arbetar också med marknadsledande luftrenande produkter för de mest känsliga individerna i samhället, för att eliminera VOC och andra skadliga ämnen. Du hittar våra produkter här:
Vem vill inte ha svart på vitt om man har problem med sin inomhusmiljö? Eller veta vilka ämnen man i så fall har och få bekräftat att upplevda symptom beror på just de ämnena? Tyvärr ser inte verkligheten ut så. Verkligheten är komplex med många faktorer som spelar in. Det finns inte heller tester för alla ämnen som kan finnas i en inomhusmiljö. Och vi vet inte allt om vilka ämnen som kan vara problematiska. Därför testar vi det vi kan. Den här artikeln redogör för vad du kan förvänta dig av ett Sunt Hem Damm DNA-test.
Varför ska jag testa?
För att du behöver veta. I vårt klimat och med vårt sätt att bygga hus på, hamnar kondensationspunkten inne i väggen, där fukt kan uppstå. Det innebär att mögelsvamparna ofta växer inne i konstruktionen och är en dold skada. De flesta mögelarter är doftfria och luktar ingenting. Känner du en lukt, är det oftast något annat som luktar – kemikalier eller bakterier till exempel. Du kan aldrig avfärda mögelproblem bara för att du inte ser något eller inte känner någon lukt.
Vad är DNA-teknik?
Tekniken som används kallas realtids-PCR eller qPCR och med den kan vi bestämma antalet art-typiska DNA-snuttar. Väljer man en DNA-snutt som är typisk för en mögelart, så kan man beräkna hur många celler som finns i ett prov med just detta speciella DNA. Metoden är mycket känslig och används när forskarna vill ta reda på hur mycket mögel som finns i en inomhusmiljö (1).
När mögel och bakterier växer släpper de ifrån sig celler med DNA. De här cellerna, eller sporfragmenten är mycket små och kan hålla sig i luften länge. Men förr eller senare landar de på plana ytor och binds i damm som finns där. Mängden DNA som landar i dammet, motsvarar mängden i luften, därför ger det en rättvisande bild att testa i damm.
Vad testas?
De arter vi letar efter är de vanligaste husmögelsorterna som brukar förekomma i fuktskadade miljöer – Aspergillus- , Peacilomyces- och Penicilliearter, Stachybotrys chartarum och Aspergillus versicolor. Vi vet att de arterna är kopplade till ohälsa i kroppen. Men vi letar också efter bakteriesläktet Streptomyces, eftersom de trivs i fuktskadade miljöer och därför kan ge oss viktig information om fuktförhållandena i bostaden.
Det vi frågar efter är det vi kommer att få svar på. Vi kommer till exempel inte få veta vilka andra mögelsorter din bostad eventuellt har än dem vi testar för, däremot ser vi i vilken omfattning det kan finnas. Vi ser heller inte om det finns andra kemikalier och kemiska emissioner, men vanligen finns en cocktail av kemiska ämnen i ett fuktskadat hus. Hur de här ämnena samverkar med varandra eller vilka effekter det får på hälsan vet vi inte tillräckligt om ännu. Däremot vet vi av erfarenhet att om vi hittar en viss mängd av de fuktskadeorganismer som vi testar för, så brukar det innebära negativa effekter för hälsan.
Hur utför jag testet?
Det är enkelt att utföra den här provtagningen själv. Var bara noggrann med att välja en plats där du har damm som är mellan 2-4 månader gammalt. Vid ett första test är det bra att välja en plats centralt i din bostad som inte är yttervägg, kök eller badrum. Enklast är att välja en dörrpost. Fukta gärna ett finger och känn efter om det finns damm. Rulla sedan topset 25-30 cm på dörrkarmen. Då har du fått 25-30 kvadratcentimeter, eftersom en dörrkarm oftast är 1 cm bred. Fyll i formuläret och skicka provet till labbet. Provsvar kommer inom 5 arbetsdagar från det att labbet mottagit provet. Har du bråttom kan du beställa ett express-test, då har du svar inom 3 arbetsdagar från att labbet mottagit provet. Observera att en tops endast får användas för ett ställe.
Vad händer sedan?
Vi ringer dig för genomgång och tolkning av provsvaret. Du får också protokollet på mail efter vårt samtal.
Vad säger bedömningen?
I ditt provsvar anges förekomst av de organismer vi testar för, med ”Ej påvisat”, ”Viss förekomst” och ”Förhöjd förekomst”. Du får också ett värde på antal sporekvivalenter per kvadratcentimeter, som graderas som ”Normalt eller under normalt”, ”Något mer än normalt”, ”Mer än normalt” och ”10-100 ggr mer än normalt”.
En helhetsbedömning görs och anges som ”Ingen indikation på fuktskada”, ”Svag indikation på fuktskada” eller ”Indikation på fuktskada”.
Viktigt att förstå är att det inte finns några gränsvärden. Vi kan alltså inte säga att vid en viss nivå är det ”säkert” eller ”ofarligt”. Vi kan heller inte fastställa att det rör sig om ”hälsofarliga” nivåer vid ett högre värde. Men vi vet av erfarenhet att vid en viss nivå brukar känsliga individer börja uppvisa symptom.
Vad vi kan säga är att det finns en normalflora. Den är inte hälsofarlig och vi ska inte eftersträva att ta bort den. Normalfloran finns utomhus och du tar med dig den in via saker du bär in, dina kläder och luften som kommer in när du vädrar eller öppnar dörren. Normalfloran brukar ligga runt 50 sporekvivalenter per kvadratcentimeter. Men inte heller det är en absolut siffra eftersom mängden sporer i luften varierar med olika förhållanden ute. På hösten har vi exempelvis mer fukt. För att beräkna ditt värde, utgår man ifrån 100 sporekvivalenter per kvadratcentimeter, eftersom det är det högsta värde som kan anses ha en naturlig förklaring.
En pusselbit
Provsvaret är bara en pusselbit i ett större pussel. Andra pusselbitar kan vara vilka symptom de som vistas i byggnaden upplever och när de uppstod. Byggnadstekniska detaljer så som riskkonstruktioner kan också ge oss viktig information. Ett provsvar kan aldrig i sig utgöra enda underlag för att bestämma om en byggnad är sjuk eller inte. Ytterst är det alltid de upplevda symptomen som räknas. Att en person upplever symptom i en viss byggnad som försvinner i andra miljöer kan till exempel säga mer om inomhusmiljöns skick än ett test. Främst kan provsvaret aldrig avfärda människors upplevda symptom.
Användningsområden
Förutom det uppenbara att säkerställa att du bor friskt, kan det finnas andra användningsområden. Ibland kan det till exempel vara bra att ha ett resultat svart på vitt. Exempelvis om du hyr en bostad och inte får gehör hos din hyresvärd för att upplevda hälsobesvär kan bero på inomhusmiljön. Det har visat sig utgöra ett bra underlag i flera processer. Viktigt att förstå är att rapporten i sig inte kommer att göra jobbet. Utan hur du driver processen själv är avgörande.
Att lokalisera var skadan finns kan vara ett annat användningsområde. Genom att göra flera test i bostaden, kan man hitta ungefär var problemen finns.
Ska du köpa bostad rekommenderar vi alltid att ha med ett Sunt Hem Damm DNA tops. Det kan vara ditt livs försäkring!
Åtgärda
Indikerar ditt provsvar att det finns en skada i bostaden, behöver du ta reda på orsaken och sanera. Ibland finns tydliga orsaker som vattenläcka, rörläckage eller en läcka i taket. Då behöver allt skadat material tas bort och orsaken till läckan åtgärdas. I de flesta fall är det mer komplicerat och skador kan ha uppstått inne i konstruktionen. Då behöver du kontakta en kompetent skadeutredare för att lokalisera skadeområdet och sanera. Ibland kan fler prover bli aktuellt att ta. Vi kan också rekommendera luftförbättrande åtgärder för att kontrollera partiklar och därmed sporerna. En luftrenare ersätter dock aldrig en sanering eller bra ventilation.
Sanera korrekt
Det är inte lämpligt att bo kvar i ett hus under sanering av mögeltillväxt. Man måste arbeta som vid en asbest-sanering, det vill säga jobba med skyddskläder/mask, undertryck, använda luftrenare och skärma av med plastfilm. Oavsett så kommer partiklar att spridas, så vår rekommendation är att flytta ut under tiden. Lägg skadat material i täta plastsäckar och ta gärna ut genom närmsta fönster för att minimera ytterligare spridning.
En torr skada är också en skada. Immunförsvaret bryr sig inte om ifall skadan är upptorkad eller inte, det reagerar ändå. Därför måste allt skadat material tas bort, även om det är en upptorkad skada.
Saneringsvätskor lovar mer än de håller. Vissa av de här metoderna som påstås vara mögeldödande stressar istället svampen, som då vill försvara sig genom att producera mer gift, det vill säga mykotoxiner. Dessutom liknar svamparnas celler våra och det som är giftigt för svamparnas celler är också giftigt för våra celler. (2)
Bor du i en byggnad med fuktproblematik kan du bli känsligare, det vill säga sensibiliserad. Därför är det inte säkert att du klarar av din bostad efter att du har sanerat den. (3) Många får också problem med kontaminerat bohag.
Personlig skyddsutrustning är obligatorisk vid saneringsarbete och att overaller och skyddsmasker byts, innan man går ur kontaminerat område.
När du väljer skadereglerare är det viktigt att redan på förhand säkerställa att han eller hon har koll på ovanstående.
Dammkontroll
Innan sanering behöver du städa för att inte riskera att mikrobiellt damm blir liggande under väggar och golv och fortsätter damma in i bostaden efter sanering.
När saneringen är utförd behöver hela bostaden städas grundligt en gång till. Vi rekommenderar städning med Deep Duster och en bra luftrenare för att fortsatt kontrollera partiklar och därmed sporer.
Städa också gärna med hypoklorsyra (spädning 1:5) som är giftfritt för dig, men verksamt mot bakterier och svamp.
Följ upp – säkerställ resultat
Efter åtgärd rekommenderar vi alltid att säkerställa resultat. Vi bör helt enkelt veta att de utförda åtgärderna gett önskat resultat och att vi har hittat alla eventuella skador. Ett damm DNA test efter åtgärd kommer att säkerställa resultatet. Sedan kan det vara bra att se på sin bostad på samma sätt som på sin bil som besiktigas varje år – ta för vana att topsa din bostad löpande.
Som bostadsköpare har du ett långtgående ansvar enligt den lagstadgade undersökningsplikten, att ta reda på om bostaden har några fel eller brister. Enligt rådande standard görs det genom en överlåtelsebesiktning. Men vad ingår egentligen i en besiktning? Och har du verkligen uppfyllt din undersökningsplikt genom att köpa tjänsten överlåtelsebesiktning?
Det finns inget krav på att du som köpare måste genomföra en besiktning. Men om du inte gör det, riskerar du att köpa en bostad full med fel och brister och det kan bli en dyrköpt läxa. Vid en besiktning kan du också få annan värdefull information, som tips på eventuella risker och när det är dags att underhålla vissa delar av din blivande bostad. Men det finns mycket som inte ingår i en besiktningstjänst.
Vad är en överlåtelsebesiktning och vad ingår?
En överlåtelsebesiktning är en byggteknisk undersökning av byggnad och den mark som har teknisk betydelse för byggnaden. Besiktningen görs för att klarlägga fastighetens fysiska skick i samband med en försäljning eller överlåtelse.
Först går besiktningsmannen igenom de handlingar som fastighetsägaren lämnar och som besiktningsmannen anser är av vikt. Det kan exempelvis vara ritningar, bygglovshandlingar och andra tekniska beskrivningar.
Sedan samtalar besiktningsmannen med säljaren för att få kompletterande uppgifter som inte framgår av dokumentationen. Det kan gälla exempelvis underhåll, skador och renoveringar.
Därefter genomförs en okulär besiktning. Okulär betyder ”som utförs med blotta ögat” och innebär alltså att man undersöker det man kan se. Alla rum och ytor undersöks och det är synintrycket som är avgörande. Inga apparater och instrument används. Däremot används alla sinnen.
Besiktningsmannen gör en bedömning om risker förekommer. Även livslängden på olika material brukar bedömas. Till exempel när det är dags att byta takpapp eller måla om fasaden.
Slutligen får du ett besiktningsutlåtande. Det är en kortfattad rapport utan några egentliga förklaringar, som redogör för vad besiktningsmannen kommit fram till.
Vad ingår inte i en besiktning?
Kontroller av el-, ventilations-, värme-, vatten- och sanitetsinstallationer, skorstenar, eldstäder, värmepannor eller hushållsmaskiner, mätning av radon, asbest eller vattenkvalitet samt genomgång av svåråtkomliga utrymmen så som vind, krypgrund utan inspektionslucka och snötäckta tak ingår inte i en överlåtelsebesiktning. Oftast ingår inte heller fuktmätning.
Får jag reda på om det finns mikrobiell påväxt vid en besiktning?
Nej. En besiktning är inte en mögelkoll. En besiktningsman kan bara berätta vad han eller hon ser och kan upptäcka med sina sinnen. Mikrobiell påväxt hittar vi som regel inuti konstruktionen på våra breddgrader, alltså dolt och de flesta mögelarter luktar inte. Dessutom kan en skada vara upptorkad och innebära att den inte går att upptäcka med en fuktmätare. Eftersom torra skador och material dammar mer, avges också fler mögelgifter vid en upptorkad skada än vi en pågående och fuktig. En besiktningsman kan aldrig avfärda fukt- och mögelskador genom att använda sina sinnen. Att använda sig av ett DNA-test för att få svar på husets egentliga skick är vår absoluta rekommendation.
Har jag uppfyllt undersökningsplikten genom att utföra en besiktning?
Det är inte säkert. Allt det som inte ingår i en besiktning har du själv ansvar för att undersöka. Besiktningsprotokollet kan också komma fram till att fördjupade undersökningar krävs, och då har du ansvar för att göra även detta.
Vad har en besiktningsman för utbildning?
Besiktningsman är inte en skyddad titel, det finns heller ingen lag på att en besiktningsman måste vara certifierad. Vanligen har besiktningsmannen någon form av ingenjörsexamen om han eller hon är certifierad. Men vem som helst kan i princip kalla sig besiktningsman och utföra inspektioner.
Hur tar jag reda på om besiktningsmannen har rätt kompetens?
Fråga efter utbildning, om han eller hon har ansvarsförsäkring och är certifierad. Du kan också be om referenser. Sök på Svenska byggingenjörers riksförbund, SBR eller de olika handelskamrarna. Vår erfarenhet är dock att en certifierad besiktningsman inte är en garanti för att han eller hon gör ett bra jobb. Det största misstaget vi har noterat, är att besiktningsmannen uttalar sig om sådant de inte vet, så som mikrobiell påväxt. Allt för ofta avfärdas möjligheten för påväxt, helt utan att några tester har utförts. När vi sedan jämför besiktningsprotokollet med rapporten från DNA-test som köparen beställt, kan vi ofta notera en helt annan bild. Vi upplever också att besiktningsmän överlag är otydliga gentemot sin uppdragsgivare med vad som faktiskt ingår i en besiktning. Eller snarare vad en besiktning inte är.
Fråga därför om vad som ingår och inte i avtalet. En skorstensmästare kan t ex behöva anlitas för att provtrycka skorstenen, en behörig elinstallatör kan behöva kontrollera att elen är fackmannamässigt installerad och underhållen, och så vidare.
Vilket ansvar har en besiktningsman?
I den mån en besiktningsman missat saker som borde ha upptäckts, kan uppdragsgivaren yrka på skadestånd eller prisavdrag. I avtalet ska det framgå under hur lång tid efter besiktningen du kan kräva ersättning. Anmälan skickar du till allmänna reklamationsnämnden, ARN.
Din roll
Om en besiktning redan är genomförd är det viktigt att du får en genomgång på plats med besiktningsmannen. En sådan tilläggstjänst finns oftast att köpa. Är du tveksam, kan du alltid göra en egen besiktning. Men nöj dig aldrig med att enbart läsa in dig på besiktningsprotokollet.
Du tjänar mycket på att gå med på besiktningen. Du lär känna din blivande bostad och kan få tips, samt fråga om råd kring detaljer. Om du noterar vad besiktningsmannen granskar får du också god inblick i vad du själv kan hålla koll på efter att du har flyttat in.
Oavsett vad besiktningsprotokollet kommer fram till rekommenderar vi att alltid testa för mögel. Det kan också vara aktuellt att göra en radonmätning i realtid för att få koll på radonläget.
Vi får ofta frågan om det är lämpligt att köpa hus eller flytta in i en lägenhet där det bott en rökare eller där det luktar rök. Då pratar vi om fall där det inte nödvändigtvis har rökts inomhus, utan där det bara bott en rökare. Tredjehandsrök innehåller ämnen som är svåra att tvätta bort, har en lång livstid och är potentiellt cancerframkallande. Vårt svar på frågan måste bli att ett hem där det bott en rökare, inte är ett Sunt Hem. Frågan är – går det att åtgärda?
Vad är tredjehandsrök?
Med tredjehandsrök avses de kemikalier som återstår efter att man har rökt, och som kan avges från andedräkt, kläder, hår och hud från en rökare. Kemikalierna klistrar sig fast i väggar, golv, möbler, mattor, kuddar, leksaker, damm och annat material i en rökares bostad. Det vill säga, även om du inte röker inomhus, kan de här kemikalierna följa med in och spridas överallt. (1) Det går alltså inte att skydda sin omgivning eller bostad genom att gå ut och röka. (2)
Än så länge vet forskarna inte allt om effekterna av tredjehandsrök. De tror dock att tredjehandsrök kan skada på samma sätt som tobaksrök och andrahandsrök. Enligt studier tas kemikalierna upp via huden från luften och går in i blodsystemet i motsvarande nivåer som vid andrahands rök. (3) (4) Att fastställa exakt hur farligt tredjehandsrök kan vara, är svårt, eftersom många olika omständigheter spelar in. Däremot är forskare eniga i en oro över både negativa och allvarliga hälsoeffekter. Vi vet av erfarenhet att våra kunder som är särskilt känsliga har svårt att tåla en miljö där det tidigare bott en rökare.
Effekterna kan vara värre än vi tidigare trott
Tredjehandsrök kan finnas kvar i exempelvis kläder i ett och ett halvt år efter att någon rökt. Den här återstoden av tobaksföroreningar kan bland annat leda till hosta, astma och övre luftvägsinfektioner. (6) I en studie jämförde forskarna möss som exponerats för tredjehandsrök under bara en kort period med möss som inte exponerades alls, och kom fram till att exponering för tredjehandsrök innebär en ökad risk för lungcancer. (7) I en annan studie tittade forskarna på hur mänskliga celler skadades av tredjehandsrök och kom fram till den oroväckande slutsatsen att tredjehandsrök kan skada vårt DNA. Det i sin tur ökar risken för olika sjukdomar. (8) Forskning visar också att barn som utsatts för tredjehandsrök har en ökad risk för neuropsykiatriska problem som ADHD. (9)
Den här sammanställningen (9) av tidigare gjorda studier visar bland annat att möss uppvisar beteendeproblem som hyperaktivitet av tredjehandsrök. Alltså motsvarande som en förälder har i sina kläder, hår, hud och andedräkt när han eller hon har rökt en cigarett utomhus och sedan går in och vistas ihop med sitt barn. De möss som exponerats uppvisade också en lägre vikt än de som inte exponerats för tredjehandsrök. Risken för blodpropp, högt (dåligt) kolesterol, diabetes typ 2, påverkad lever, lungproblem och dålig sårläkning ökade också.
Barn mest utsatta
Barn rör sig närmare golv, mattor och möbler, de tar i fler material och stoppar saker i munnen. Barn har mindre utvecklade lungor och immunförsvar, samt en mindre kroppsvolym än vuxna och är därför mer utsatta. Vi får i oss kemikalierna genom att komma i hudkontakt med ytor som kontaminerats. I en studie noterade forskarna dessa kemikalier på händerna hos de människor som levt i hem där det tidigare bott rökare (10).
Hur åtgärdar man?
Tredjehandsrök är mycket svårt att sanera och kemikalierna kan leva kvar i flera år. Det går till exempel inte att vädra bort och är svårt att städa bort. Därför kan det enda alternativet vara att ersätta allt kontaminerat material. Det kan innebära att man behöver byta ut golvmaterial, tvätta och måla om väggar och tak flera gånger, samt rengöra ventilationssystem. Ättika och vinäger fungerar många gånger bra, det är viktigt att inte städa med skarpa kemikalier. Det är en kostsam historia att sanera en rökares hem för att säkerställa att inte kommande hyresgäster eller nya husägare blir sjuka. Och det finns inga garantier för att det faktiskt fungerar.
Andra faktorer som kan påverka om en sanering blir framgångsrik är hur lång tid bostaden varit exponerad för tredjehandsrök och i vilken omfattning. Det beror också på hur känslig individen är som ska flytta in. En känslig person kanske inte alls klarar en sanerad miljö, medan en frisk person kanske kan det.
Bra ventilation är alltid avgörande för en god inomhusmiljö. Men för att bli av med giftiga kemikalier måste man ta bort källan först, det vill säga sannolikt en total renovering av bostaden. Eventuella kvarstående rester av rökförorening kan man sedan reducera med en professionell luftrenare, även ozonrengöring kan hjälpa. Sunt Hems luftrenare har den mest avancerade tekniken för att ta hand om kemiska emissioner, bland annat ett ozonprogram som kan användas vid behov och teknik för att själva ta hand om restprodukterna från ozonrengöringen.
Men det är viktigt att man är medveten om att även om lukten försvinner, så betyder det inte alltid att kemikalierna är borta. Det kan göra en ozonrengöring förrädisk på så sätt att du inte längre kan känna lukten av de kemikalier som riskerar att göra dig sjuk.
Efter sanering rekommenderar vi också att man använder en riktigt bra dammsugare för att hålla damm borta som binder toxiner.
Med ett helhetstänk är det alltså fullt möjligt att lyckas med en sanering.
Boverket har fått i uppdrag av regeringen att förstärka arbetet för en god inomhusmiljö. Det innebär att Boverket ska samla in och sprida kunskap för bättre byggande och förvaltning samt identifiera och förebygga systematiska fel. Syftet är att vi ska få en bättre inomhusmiljö och att vi ska minska samhällets kostnader för fel, brister och skador. Den 27 juni 2019 sände Boverket webseminariet ”Fukt i byggnader – en kostsam historia”. Du kan se det HÄR.
Kartläggning av byggskador
Boverkets kartläggning över byggskador visar att majoriteten av skadorna är vatten- eller fuktrelaterade. Vanligaste orsaken till skador är läckande låglutande yttertak, men även till exempel läckande gårds- och terrassbjälklag, läckande fasader, läckor i skarvar mellan olika fasadmaterial och fukt i konstruktionen under byggtiden är vanligt.
Vi är dåliga på att täcka våra byggen och att skydda materialet som ligger utomhus under byggtiden. Läckande vattenrör är också vanligt förekommande, och att vi idag har fler vattenanslutna maskiner i köket än förr gör att skadorna ökar kraftigt och idag är lika dominerande som vattenskador i våtrum.
Ventilationen kan skapa problem på grund av att den är tekniskt avancerad och svår att underhålla. Dålig ventilation leder till att fukt inte transporteras bort korrekt, vilket i sin tur leder till fuktskador och mikrobiell påväxt.
Fukt och vattenskador är en kostsam historia och konsekvenserna blir höga för att åtgärda de skador och fel som uppstår. Nedan ser ni kostnaderna för åtgärder som baserar sig på 2016 års produktionsvolymer.
Under byggandet inom ramen för produktionstiden 7-17 miljarder SEK/år
Tiden efter garantitiden och efter produktionen 17-21 miljarder SEK/år
Ineffektivt användande av resurser 35 miljarder SEK/år
Tillsammans blir detta 39-73 miljarder kronor och det motsvarar ett produktionsbortfall på mellan 27 000 – 33 000 lägenheter per år. Lägger vi till andra effekter, så som minskade intäkter på grund av exempelvis försenade projekt och badwill, så tillkommer ytterligare 24 – 38 miljarder kronor. Då är vi uppe i 83-111 miljarder kronor årligen
Konsekvenserna blir också att vi får problem med hälsan och det uppstår sjukvårdskostnader för att ta hand om folk som blivit sjuka. Vi vet idag att var femte person besväras av inomhusmiljön (2 miljoner människor) och att 19 % bor i hus med synlig fukt eller mögel.
Fel, brister och skador ökar utsläppen av växthusgaser och det ökar även mängden bygg och rivningsavfall. Dominerande orsaker är vatten och fukt och så har det sett ut under flera decennier. Boverket kan även konstatera att vi orsakar detta tillsammans i alla skeden, från planering, projektering och produktion till förvaltning.
Varför blir det då fel?
Branschen bedömer att det rör sig om brist på kompetens och tid, samt att vi är dåliga på att ta vara på erfarenheter. Men även att det beror på brist på engagemang, motivation, resurser och att det är ont om starka byggherrar. Andra orsaker är oprövade nya material och produkter. Utvecklingen måste fortsätta då den är nödvändig för att möta samhällets krav på miljö och energi, men vi måste samtidigt bli bättre på att prova materialen innan vi använder dem i verksamheten. Ett annat problem är att det kostar för lite att göra fel för dem som orsakar felen. Kunskapen om hur man bygger rätt finns, men man upplever att det är svårt att få berörda aktörer att tillämpa den.
Vilka regler gäller för fukt?
Syftet med reglerna är att styra byggnadernas utformning och konstruktion så att inte fukt orsakar skador som kan påverka människors hygien och hälsa.
Ett grundläggande krav som är viktigt är att fuktsäkerhetsprojekteringen, alltså fuktsäkerhetsarbetet, görs systematiskt genom hela byggprocessen. Till sin hjälp har branschen tagit fram en metod för en fuktsäker byggprocess, ByggaF. Där kan byggherren få hjälp med planering, kommunicering och dokumentering av fuktarbetet.
På Boverkets hemsida kan du läsa mer om vilka regler som gäller.
”Det här handlar inte om fukt utan det handlar om människors liv och hälsa.”
Peter Brander, expert på inomhusmiljö, Boverket
Vill du också vara med om att skapa och sprida engagemang för bättre byggande i Sverige?
Använd hashtag #tillsammansbyggervibättre
