Det finns inget vedertaget begrepp för det som i dagligt tal kallas för “häxsot”. Men det hindrar inte fenomenet från att uppstå. Svarta, oljiga sot-fläckar på väggar och ytor som är omöjliga att tvätta bort. I värsta fall måste den som hyr bostaden stå för saneringskostnader. 

Alla hem producerar sotpartiklar i olika grad. Allt från matlagning, tända ljus och vedeldning till användning av hårfönen alstrar sotpartiklar. Till och med halogenlampor producerar sotämnen, eftersom de förbränner dammpartiklar i luften som blir till sot. Men varför bara vissa hem får problem med den oljiga soten trots likartat beteende hos de boende, verkar vara ett mysterium. Vi vet däremot att fenomenet observerats i bostäder i Europa och Nordamerika i 20 år. På engelska kallas det Black Magic Dust (BMD).

Nyrenoverat, dålig ventilation och köldbryggor är risker

Främst är det norska forskare som hittat sambandet med ett ämne som heter 2,2,4-trimethyl-1, 3-pentanediol monoisobutyrate (TMPDMIB). Ämnet finns i all vattenbaserad färg och verkar spela en avgörande roll. Syftet med ämnet i färgen är att bilda en film och “fläta ihop” latexpartiklarna för att ytan ska bli flexibel, lagom hård och vattentålig (1). Ämnet är inte särskilt vattenlösligt, men kondenserar på sotpartikelns yta. Dock bara om det är tillräckligt torrt. Varför inte tidigare forskare lyckats se det här sambandet trots omfattande studier, tror de norska forskarna berott på att man bara undersökt fenomenet i normal miljö med en relativ fuktighet på mellan 25 och 50%, men aldrig under torrare förhållanden.

Fler studier har dock dragit slutsatsen att det finns starka bevis för samband med halvflyktiga organiska ämnen (SVOC) från byggnadsmaterial (2).

Man kan också se häxsot längs med en rand på en vägg till exempel. Då kan det röra sig om en yta inne i väggen som är kallare än omgivande material, en så kallad köldbrygga. När fukt vandrar inifrån bostaden och ut i väggen, bildas kondens mot den kalla ytan och fukten i väggen kan öka. Smuts och sotpartiklar fastnar lättare på fukt. Om så är fallet vill man veta att man inte också har mögel, vilket enklast testas med vårt Damm DNA-test. Det kan också vara svårt att se skillnad på häxsot och mikrobiell påväxt.

Prejudicerande dom

Rättsläget har hittills varit lite oklart. Hyresvärdar skyller allt som oftast häxsot på de boendes beteende. Till exempelvis att de tänder levande ljus. Det har varit svårt att få rätt gentemot sin hyresvärd. Och många har riskerat att få stå för saneringskostnader själva.

Den 17 januari 2020 fick vi dock en prejudicerande dom. Domen är unik i sitt slag och blir därför vägledande för andra liknande mål. Hovrätten konstaterar att det inte är klarlagt vad sotet beror på. Men säger att de inte kan anses vara en skada eller brist som uppstått genom hyresgästens oaktsamhet. ”Missfärgningarna ligger klart inom vad hyresvärden kan och har att avhjälpa.” Dessutom skriver hovrätten av missfärgningarna i lägenheten utgör ett hinder i nyttjanderätten (3).

I det här inslaget framgår tydligt hur häxsot kan se ut i ett hem: SVT inslag.

Källa

  1. The culprit behind black dust?

  2. Indoor aerosol determination with respect to a soiling phenomenon in private residences

  3. Hovrättens dom – Hyresvärden ansvarig för det svarta sotet i Sebilas hem

Recommended Posts