Vem vill inte ha svart på vitt om man har problem med sin inomhusmiljö? Eller veta vilka ämnen man i så fall har och få bekräftat att upplevda symptom beror på just de ämnena? Tyvärr ser inte verkligheten ut så. Verkligheten är komplex med många faktorer som spelar in. Det finns inte heller tester för alla ämnen som kan finnas i en inomhusmiljö. Och vi vet inte allt om vilka ämnen som kan vara problematiska. Därför testar vi det vi kan. Den här artikeln redogör för vad du kan förvänta dig av ett Sunt Hem Damm DNA-test.

Varför ska jag testa?

För att du behöver veta. I vårt klimat och med vårt sätt att bygga hus på, hamnar kondensationspunkten inne i väggen, där fukt kan uppstå. Det innebär att mögelsvamparna ofta växer inne i konstruktionen och är en dold skada. De flesta mögelarter är doftfria och luktar ingenting. Känner du en lukt, är det oftast något annat som luktar – kemikalier eller bakterier till exempel. Du kan aldrig avfärda mögelproblem bara för att du inte ser något eller inte känner någon lukt.

Vad är DNA-teknik?

Tekniken som används kallas realtids-PCR eller qPCR och med den kan vi bestämma antalet art-typiska DNA-snuttar. Väljer man en DNA-snutt som är typisk för en mögelart, så kan man beräkna hur många celler som finns i ett prov med just detta speciella DNA. Metoden är mycket känslig och används när forskarna vill ta reda på hur mycket mögel som finns i en inomhusmiljö (1).

När mögel och bakterier växer släpper de ifrån sig celler med DNA. De här cellerna, eller sporfragmenten är mycket små och kan hålla sig i luften länge. Men förr eller senare landar de på plana ytor och binds i damm som finns där. Mängden DNA som landar i dammet, motsvarar mängden i luften, därför ger det en rättvisande bild att testa i damm.

Vad testas?

De arter vi letar efter är de vanligaste husmögelsorterna som brukar förekomma i fuktskadade miljöer – Aspergillus- , Peacilomyces- och Penicilliearter, Stachybotrys chartarum och Aspergillus versicolor. Vi vet att de arterna är kopplade till ohälsa i kroppen. Men vi letar också efter bakteriesläktet Streptomyces, eftersom de trivs i fuktskadade miljöer och därför kan ge oss viktig information om fuktförhållandena i bostaden.

Det vi frågar efter är det vi kommer att få svar på. Vi kommer till exempel inte få veta vilka andra mögelsorter din bostad eventuellt har än dem vi testar för, däremot ser vi i vilken omfattning det kan finnas. Vi ser heller inte om det finns andra kemikalier och kemiska emissioner, men vanligen finns en cocktail av kemiska ämnen i ett fuktskadat hus. Hur de här ämnena samverkar med varandra eller vilka effekter det får på hälsan vet vi inte tillräckligt om ännu. Däremot vet vi av erfarenhet att om vi hittar en viss mängd av de fuktskadeorganismer som vi testar för, så brukar det innebära negativa effekter för hälsan.

Hur utför jag testet?

Det är enkelt att utföra den här provtagningen själv. Var bara noggrann med att välja en plats där du har damm som är mellan 1-4 månader gammalt. Vid ett första test är det bra att välja en plats centralt i din bostad som inte är yttervägg, kök eller badrum. Enklast är att välja en dörrpost. Fukta gärna ett finger och känn efter om det finns damm. Rulla sedan topset 25-30 cm på dörrkarmen. Då har du fått 25-30 kvadratcentimeter, eftersom en dörrkarm oftast är 1 cm bred. Fyll i formuläret och skicka provet till labbet. Provsvar kommer inom 10 arbetsdagar från det att labbet mottagit provet. Har du bråttom kan du beställa ett express-test, då har du svar inom 3 arbetsdagar från att labbet mottagit provet.

Vad händer sedan?

Vi ringer dig för genomgång och tolkning av provsvaret. Du får också protokollet på mail efter vårt samtal.

Vad säger bedömningen?

I ditt provsvar anges förekomst av de organismer vi testar för, med ”Ej påvisat”, ”Viss förekomst” och ”Förhöjd förekomst”. Du får också ett värde på antal sporekvivalenter per kvadratcentimeter, som graderas som ”Normalt eller under normalt”, ”Något mer än normalt”, ”Mer än normalt” och ”10-100 ggr mer än normalt”.

En helhetsbedömning görs och anges som ”Ingen indikation på fuktskada”, ”Svag indikation på fuktskada” eller ”Indikation på fuktskada”.

Viktigt att förstå är att det inte finns några gränsvärden. Vi kan alltså inte säga att vid en viss nivå är det ”säkert” eller “ofarligt”. Vi kan heller inte fastställa att det rör sig om ”hälsofarliga” nivåer vid ett högre värde. Men vi vet av erfarenhet att vid en viss nivå brukar känsliga individer börja uppvisa symptom.

Vad vi kan säga är att det finns en normalflora. Den är inte hälsofarlig och vi ska inte eftersträva att ta bort den. Normalfloran finns utomhus och du tar med dig den in via saker du bär in, dina kläder och luften som kommer in när du vädrar eller öppnar dörren. Normalfloran brukar ligga runt 50 sporekvivalenter per kvadratcentimeter. Men inte heller det är en absolut siffra eftersom mängden sporer i luften varierar med olika förhållanden ute. På hösten har vi exempelvis mer fukt. För att beräkna ditt värde, utgår man ifrån 100 sporekvivalenter per kvadratcentimeter, eftersom det är det högsta värde som kan anses ha en naturlig förklaring.

En pusselbit

Provsvaret är bara en pusselbit i ett större pussel. Andra pusselbitar kan vara vilka symptom de som vistas i byggnaden upplever och när de uppstod. Byggnadstekniska detaljer så som riskkonstruktioner kan också ge oss viktig information. Ett provsvar kan aldrig i sig utgöra enda underlag för att bestämma om en byggnad är sjuk eller inte. Ytterst är det alltid de upplevda symptomen som räknas. Att en person upplever symptom i en viss byggnad som försvinner i andra miljöer kan till exempel säga mer om inomhusmiljöns skick än ett test. Främst kan provsvaret aldrig avfärda människors upplevda symptom.

Användningsområden

Förutom det uppenbara att säkerställa att du bor friskt, kan det finnas andra användningsområden. Ibland kan det till exempel vara bra att ha ett resultat svart på vitt. Exempelvis om du hyr en bostad och inte får gehör hos din hyresvärd för att upplevda hälsobesvär kan bero på inomhusmiljön. Det har visat sig utgöra ett bra underlag i flera processer. Viktigt att förstå är att rapporten i sig inte kommer att göra jobbet. Utan hur du driver processen själv är avgörande.

Att lokalisera var skadan finns kan vara ett annat användningsområde. Genom att göra flera test i bostaden, kan man hitta ungefär var problemen finns.

Ska du köpa bostad rekommenderar vi alltid att ha med ett Sunt Hem Damm DNA tops. Det kan vara ditt livs försäkring!

Åtgärda

Indikerar ditt provsvar att det finns en skada i bostaden, behöver du ta reda på orsaken och sanera. Ibland finns tydliga orsaker som vattenläcka, rörläckage eller en läcka i taket. Då behöver allt skadat material tas bort och orsaken till läckan åtgärdas. I de flesta fall är det mer komplicerat och skador kan ha uppstått inne i konstruktionen. Då behöver du kontakta en kompetent skadeutredare för att lokalisera skadeområdet och sanera. Ibland kan fler prover bli aktuellt att ta. Vi kan också rekommendera luftförbättrande åtgärder för att kontrollera partiklar och därmed sporerna. En luftrenare ersätter dock aldrig en sanering eller bra ventilation.

Sanera korrekt

Det är inte lämpligt att bo kvar i ett hus under sanering av mögeltillväxt. Man måste arbeta som vid en asbest-sanering, det vill säga jobba med skyddskläder/mask, undertryck, använda luftrenare och skärma av med plastfilm. Oavsett så kommer partiklar att spridas, så vår rekommendation är att flytta ut under tiden. Lägg skadat material i täta plastsäckar och ta gärna ut genom närmsta fönster för att minimera ytterligare spridning.

En torr skada är också en skada. Immunförsvaret bryr sig inte om ifall skadan är upptorkad eller inte, det reagerar ändå. Därför måste allt skadat material tas bort, även om det är en upptorkad skada.

Saneringsvätskor lovar mer än de håller. Vissa av de här metoderna som påstås vara mögeldödande stressar istället svampen, som då vill försvara sig genom att producera mer gift, det vill säga mykotoxiner. Dessutom liknar svamparnas celler våra och det som är giftigt för svamparnas celler är också giftigt för våra celler. (2)

Bor du i en byggnad med fuktproblematik kan du bli känsligare, det vill säga sensibiliserad. Därför är det inte säkert att du klarar av din bostad efter att du har sanerat den. (3) Många får också problem med kontaminerat bohag.

Personlig skyddsutrustning är obligatorisk vid saneringsarbete och att overaller och skyddsmasker byts, innan man går ur kontaminerat område.

När du väljer skadereglerare är det viktigt att redan på förhand säkerställa att han eller hon har koll på ovanstående.

Dammkontroll

Innan sanering behöver du städa för att inte riskera att mikrobiellt damm blir liggande under väggar och golv och fortsätter damma in i bostaden efter sanering.

När saneringen är utförd behöver hela bostaden städas grundligt en gång till. Vi rekommenderar städning med Deep Duster och en bra luftrenare för att fortsatt kontrollera partiklar och därmed sporer.

Städa också gärna med hypoklorsyra (spädning 1:5) som är giftfritt för dig, men verksamt mot bakterier och svamp.

Följ upp – säkerställ resultat

Efter åtgärd rekommenderar vi alltid att säkerställa resultat. Vi bör helt enkelt veta att de utförda åtgärderna gett önskat resultat och att vi har hittat alla eventuella skador. Ett damm DNA test efter åtgärd kommer att säkerställa resultatet. Sedan kan det vara bra att se på sin bostad på samma sätt som på sin bil som besiktigas varje år – ta för vana att topsa din bostad löpande.

Du hittar våra produkter här:

Sunt Hem Damm DNA Test

Djupdammsugare DeepDuster

Luftrenare

LeauDes Eco

1. Mycotoxins in indoor environments. Determination using mass spectrometry.

2 Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem – Folkhälsomyndigheten

3 Hälsorisker och hälsoeffekter av fukt och mikroorganismer

Recommended Posts