Vi blev kontaktade av en familj i Stockholmsområdet med en fantastiskt fin villa. Tyvärr hade flera familjemedlemmar utvecklat astmaliknande symptom, allergier och histamin-intolerans. Symptombilden var karakteristisk för de personer vi normalt träffar, därför rekommenderade vi ett Sunt Hem Damm DNA-prov. Trots att huset är ganska stort valde vi att börja med bara ett test, centralt på bottenvåningen.

Resultatet visade på 5,5 gånger fler sporer än normalt. Men ingen indikation på fuktskada. Därför tolkade vi svaret som att det rörde sig om en gammal och upptorkad fuktskada. Eftersom torrt material dammar mer, är det inte konstigt om just den här familjen upplever sjuka hus-symptom.

Familjen berättar att de haft en fuktskada i köket, för  7 år sedan. Både försäkringsbolag och saneringsfirman som anlitades då angav att skadan var åtgärdad. Kunden kontaktar därför försäkringsbolaget som skickar ut en konsult, med en fuktmätare för okulär-besiktning. Konsultens bedömning blir självklart att det inte finns något problem. Skadan är ju upptorkad, och går inte att detektera med en fuktmätare.

Familjens fördel är så klart provresultatet av DNA-analysen. Efter att ha försökt avfärda rapporten, återkommer dock konsulten för en ”kompletterande besiktning”. Då hittar han skadan. 

Den här gången kunde skadan åtgärdas korrekt. Det vill säga, allt skadat material togs bort.

För att få en ännu bättre bild av situationen, gjordes kompletterande DNA-topsningar på fler ställen i huset. Det visade tyvärr på ganska höga värden. Sanering är nu inledd och familjen har rekommenderats att inte bo i huset under saneringstiden.